Tack så jäkla mycket...

...eller för en gångs skull vann faktiskt "rätt" låt!

Ikväll fick min så inövade cynisism sig en rejäl däng så den for rätt in i betongväggen så armeringsjärnen böjde sig i rena farten. Tack för det.

Skämt å sido ikväll vann faktiskt rätt kör (och rätt låt) trots mina farhågor för någon vecka sedan. Mitt tips är att dom faktiskt tog hem det med Gabriellas sång mer än något annat. Förutom det faktum då att det faktiskt blivit en riktigt tajt och samstämmig kör av Bollnäsarna då.

Helen Sjöholm ger mig ståpäls, som Gunde skulle sagt, med sången men det gör även Hanna Hedlund som för övrigt vuxit enormt som artist i mina ögon de gångna lördagskvällarna. Min första egentliga bild av henne var en lallande halvseriös tjej som leder ett mindre seriöst program på TV3, men som sagt hon har vuxit till en artist väl värd att undersöka vidare.



Gabriellas sång med Helen Sjöholm

Här är en länk till Team Hannas tolkning av Gabriellas sång

'Cos every day counts!

Bloggtips tack

Jag är ute och letar efter intressanta bloggar som inte lämnar någon oberörd, det kan handla om allvarliga saker eller helt enkelt bara sätta ett stort leende på mina läppar - bara dom berör liksom så tips på nya bloggar mottages tacksamt.

'Cos every day counts!

Fan va gött

Ikväll blev det både pizza och semla =) vidare har jag nu ikväll upptäckt att mina forna landsmän inte var dom enda "mindre vetande" här i världen...

'Cos every day counts!

Nä vad säger ni?

Dags att göra helg kanske?

Hörde jag skål tamejfan?
(Jag stulade honom ärligt på http://www.svt.se/)

'Cos every day counts!

Är det straffbart?

Jag undrar bara över en enda liten sak... är det straffbart att döda för en semla? Jag har inte fått en enda i år (förra året fick jag nog dessutom bara en eller två med) och det är alldeles för lite för en man i sina bästa år faktiskt. Minst ett par i veckan borde man konsumera.

'Cos every day counts!

Vad säger man?

Ibland gör det faktiskt riktigt ont att ursprungligen vara amerikan... Notera speciellt namnet på landet dom pekar ut på kartan *suck*

'Cos every day counts!

Nästa Helvetet!

Jag satt bara och väntade på att busschaffisen på väg hem igår skulle ropa ut "Nästa hållplats Helvetet". Jag klagar inte ofta över hur chaufförerna kör men igår började jag verkligen undra om SL, Busslink, Swebus eller vem som nu ansvarar för förarnas vidareutbildning verkligen kollar upp hur det går för dem efetr att de fått sina jobb.

På vägen hem från jobbet igår upplevde jag den hetsigaste, ruckigaste och förmodligen minst planerade bussfärden någonsin. Förutom att chauffören höll på och köra in i allt och alla som befann sig i närheten av bussen, vilket givetvis resulterar i att passagerarna far runt som spottloskor i bussen när han tvingas tvärnita för barnvagnar, cyklister, andra bilar, gångtrafikanter och andra hinder i hans framfart) så lyckades han även med bedriften att köra upp på minst två refuger i sin iver att komma fram först i rusningstrafiken. Han tog även tillfället i akt att missa sin avfart till sitt alldeles egna busskörfält så att han fick gena tvärsöver en kraftigt trafikerad väg för att komma rätt i nästa korsning. Man kan helt enkelt säga att pansarvagn eller bulldozer förmodligen vore lämpligare fördon för denna chafför.

Hade jag haft mer tid på mig skulle jag gått av och inväntat nästa buss i hopp om att få en mer trafiksäker färd hem.

'Cos every day counts!

Vart tar tiden vägen?

Jag har massor att göra den här veckan och tiden verkar inte riktigt räcka till. Nästa vecka börjar i vilket fall vår nya vd (vilket på sätt och vis med är en liten stressfaktor eftersom kollegorna börjat städa och ha sig lite överallt och blänger surt på mig och min röra). Det ska bli riktigt spännande att se varthän det tar vägen när han blivit lite varm i kläderna. Har han kanske nya idéer på vad vi kan/borde eller kanske inte borde göra?

Förresten börjar saker falla på plats på jobbet och vi för nu diskussioner med en av våra större kunder om ett spännande projekt som påbörjas i vår där jag kommer att få en ganska stor roll och det känns riktigt bra. Jag har blivit av med några uppgifter men får förmodligen fler än jag blivit av med. Projektet i sig kommer nog att bli riktigt intressant dock så förhoppningsvis uppväger det på det stora hela =) En annan fördel är att arbetet förmodligen blir lite mer strukturerat än det är idag med. DET mina kära vänner var den andra saken jag väntade på skulle falla på plats (om det stillar något nyfiket sinne, man kan ju inte ropa hej förrän man hoppat över den där berömda bäcken - jag sa ju att det nog förmodligen mest var kul för mig).

Jag har två riktigt stora kunder (dvs för mig på jobbet) som jag jobbar mycket för och det här är den ena, skulle någon av dom en vacker dag få för sig att vilja plocka över mig helt så skulle jag inte blinka många gånger innan jag tackade ja, därför är det extra kul att få en schysst roll i ett av kundernas större projekt.

'Cos every day counts!

Är gud verkligen så god?

Min mor är en nykter alkoholist sedan ett 20-tal år tillbaka. En tid efter att hon blivit nykter träffade hon en man, även han nybliven nykter alkoholist, som senare skulle bli hennes make och livskamrat. Tillsammans har dom funnit glädje, kärlek och även en mening i sina liv genom sin gud som dom hängett sina liv åt. Den som känner mig vet att jag själv inte är troende men att jag ändå respekterar andras tro och i min mors fall kan jag inte se annat än att deras tro verkligen stärkt dem.

För ett par år sedan kom dock gamla synder ikapp dem. På grund av hans tidigare leverne hade han fått en allvarlig och potentiellt livshotande sjukdom så en smärtsam behandling påbörjades. I ett helt år gick han på starka mediciner som sakta bröt ner honom bara för att efter behandlingens slut få konstaterat att sjukdomen inte var botad. Inför framtiden fanns heller inga besked, vare sig positiva eller negativa - man fick helt enkelt vänta och se.

I förrgår föll domen, hans lever håller på och dör så han ska omedelbart sättas på en ny intensiv behandling i tre månader för att senare få en mildare dos så långt hans liv räcker, eller tills forskningen kommer ikapp och eventuella botemedel sett dagens ljus. Han har med andra ord tre månaders helvete framför sig och om kroppen orkar med den pärsen resten av livet med svaveldoften hela tiden runt hörnet att se fram emot.

Så min enda fundering just nu är, om deras gud är så god och förlåtande, hur kommer det sig att han tar tillbaka det goda människor upplever och samtidigt låter galningar med kniv och hammare, som uppenbarligen föraktar livet och därigenom även hans skapelser, springa omkring och mörda andra människor och tillochmed små barn. Är man god och förlåtande så är det väl det man gör? Annars är man fan inte mer än en hämndlysten liten skit. Bortförklaringar som att gud försett människor med en fri vilja står sig faktiskt ganska slätt när han hotar med att dra undan mattkanten på de trognaste av sina troende.

'Cos every day counts!

Vilken lunch =)

Idag blev jag och ett par kollegor bjudna på lunch av en leverantör... och det var inte vilken lunch som helst. Vi fick tillfälle att avnjuta mat och utsikt uppe på Gondolen. Maten är ganska bra, fast jag tycker att en sk lyxresturang borde ha någon mer rätt på menyn och gärna lite mer spridning. Som det var nu är 2-3 av 7 rätter en fiskrätt. Men som sagt maten har ändå ganska bra smak.

En nackdel är att det faktiskt tar rätt så lång tid att käka lunch på andra sidan stan. Vi var inte tillbaka på jobbet förrän 14 och då ska man hinna ifatt det man inte hann göra under långlunchen.

'Cos every day counts!

Rörpul kanske

I något kommande liv ska jag definitivt bli rörpulare, vi har ett par som går runt på kontoret just nu och gör egentligen så lite som möjligt. Sätter upp ett fäste här, borrar ett hål där men arbeta fort... ja det finns nog inte i deras med i deras arbetsbeskrivning. Förhoppningsvis blir det bra det dom gör... i framtiden.

'Cos every day counts!

Fy fasen

Idag är jag sjukt trött efter en helg med lite sömn, så nästa helg ställer vi in alla katasrofer *nickar*

Hör du det tant???

'Cos every day counts!

En händelserik lördagskväll

Två av ungarna skulle sova borta igår kväll men på kvällen ringde dom och sa att det hade brutit ut magsjuka hos dom tjejerna var hos så dom kom tillbaka hem igen.

Vid 23.30-tiden var det dags igen. Det ringde hysteriskt på dörren och i porten stod en granne med sin son i sin famn och grät "hjälp mig... min son" var det enda hon fick fram. Hon kom in i lägenheten och killen var spänd som en fiolsträng och händer och ben skakade av kramper och dessutom helt borta för världen så vi ringde snabbt efter en ambulans. Medan vi väntade på att ambulansen skulle komma vaknade killen till lite men var väldigt apatisk så när ambulanstjejerna till slut kom åkte dom in till sjukhuset och kvar blev hennes andra två barn som fick sova hos oss medans mamma och lillkillen var på sjukhuset inatt. Nu på morgonen mådde han dock bättre, han hade en bacill i halsen och blir medicinerad för den.

Genom hela den nattliga hysterin så blev jag så otroligt impad av min kära Snyggfinska som snabbt tog komando över situationen och lugnade både den hysteriska mamman och det sjuka barnet i väntan på ambulansen. Inte för att det är en avgörande faktor i valet, men nog har jag valt en kanontjej att ha vid sin sida när det krisar. Love you Superfinskan.

Så lördagskvällen blev som tio små negerpojkar... fast tvärtom... Fyra blev sex som sedan blev åtta.

'Cos every day counts!

Victoria vs. Bella 1 - 0

Victoria Silvstedt är nog de flesta unga killars sesxuella fantasi, det håller nog de flesta killar med om att de fantiserat om henne någon gång. Hon är blond, har ett par enorma pumpade bröst och hon tvekar inte för att visa allt... Rätt och slätt varenda ung killes ultimata fantasi. Ja det vill säga ända tills hon öppnar munnen då är det inte direkt någon resning i rätten längre, hon framstår som en av dom mest korkade blondiner man hört/sett, dvs ända tills nu...

I tre veckor har jag suttit och genomlidit intervjuer med Blondinbella i direktsändning och tro det eller ej, men Victoria framstår som raketforskare i jämnförelse. Blondinbella är 18 år och låter som en fnittrig 12-åring. När hela hetsätdebatten i bloggar uppstod mellan hanne, Katrin och Carolina Gynning och Blondinbella sedan hoppade av Debatt för att slippa bli kallad för gris i direktsändning och bli förnedrad av Janne Josefsson tyckte jag först att det verkade vara ett vettigt ställningstagande. Men efter att ha hört hennes otroligt "smarta" och "genomtänkta" kommentarer i Let's dance, uttalade i all hast inser jag att Katrin Zytomierska skulle ha sopat mattan med Blondinbella enbart med sin överlägsna livserfarenhet. Förstå mig rätt, Katrin är nog inte direkt någon raketforskare själv, jag menar varken Katrin eller Blondinbella har någon direkt verklighetsanknytning i sina åsikter så oavsett om dom är för eller emot i någon fråga så försvinner kärnan i deras vanliga "mediabrus" bestående av sexleksaker, fester, självgodhet, outfits och sponsrade produktplaceringar.

Men summa sumarum, av de två pantade blondinerna det här inlägget handlar om så får Blondinbella Victoria att framstå som riktigt intelligent så Blondinbellas rätta forum är kanske att fortsätta prova gratisprodukter och berömma dom i sin blogg, åtminstonde tills hon skaffat ett visst lager skinn på näsan och lagt sin publicitetskåthet på hyllan - all publicitet är inte alltid bra publicitet.

'Cos every day counts!

Kan jag ha fel trots allt?

Häromdagen bloggade jag om popularitet och hur dom populära drog fler röster än dom som verkligen jobbade sig till bra resultat i program som Let´s dance och Körslaget. Gissa om jag blev förvånad när Blondinbella åkte ut ur Let's dance ikväll.

Kan det vara så att jag hade fel trotsallt? Det återstår att se men helt plötsligt kändes det lite mer spännande att följa fortsättningen.

'Cos every day counts!

Friday on my mind

Redan imorse påminde hon mig om att det är fredag idag. Nej det var inte Snyggfinskan, hon har nog snudd på sämre koll på dagarna än jag har =) utan det var min vän som alltid brukar maila mig och påminna om att det är fredag. Nu är det väl inte direkt så att jag skulle missa det och gå till jobbet på lördagen, men det har helt enkelt blivit en "grej" =) Enda kruxet var att hon istället för att "påminna" mig på eftermiddan gjorde det redan imorse så nu har hela dagen känts som en enda upptakt inför helgen =P

Nåväl nu börjar jag packa ihop för att ta en skön och förhoppningsvis avslappnande helg med tillhörande tvättmaskinsdejt, tre maskiner på lördag och tre på söndag more or less. Det blir också "fullt hus" helg eftersom alla 4 kidds är hemma i helgen. Vi kanske ses och hörs i helgen, annars så bloggar vi vidare nästa vecka.

'Cos every day counts!

What a wonderful day

Idag så hinner jag beta av fler punkter på Att-göra-listan än jag sätter dit nya.

Vad har hänt? Är det redan 1:a april? =D

'Cos every day counts!

Nya bloggar

Idag har jag upptäckt två nya och intressanta bloggar jag tror jag vara värda att följa. Det ena är Björn och Ellen som kämpar vidare efter en tragisk förlust och den andra är Sanna Bråding som bloggar inifrån sin fängelsevistelse. Två vitt skilda ämnen men intressanta ändå...

'Cos every day counts!

Nej-sägare

Vi har en nej-sägare i vår familj, han går omkring och säger "neeeee" hela tiden... oavsett vad man frågar honom så får man bara "neeee" till svar. Hur går det ihop med mitt förra inlägg egentligen? Well, han kan få dispens eftersom han bara är katt och inte förstår bättre =D

'Cos every day counts!

Att vara eller inte vara ett offer

Jag läser en hel del bloggar en normal dag som denna och en sak som slår mig är hur mycket besvikna och bittra människor det tyvärr finns. Människor vars relationer till andra går åt skogen, människor som känner sig övergivna eller människor som står och ser på hur tåg efter tåg går utan att ta sig mod att hoppa på ett av dem.

Gemensamt för många av dessa människor är att dom gjort sig själva till offer. "Allt vore bra om det inte vore för att den och den gör så" eller klassikern "Ingen tycker om mig" eller varför inte "Jag har blivit övergiven så nu tar livet slut" osv.

Visserligen kan vi inte påverka hur andra människor beter sig när vi interagerar med/mot dem, men vi kan definitivt välja hur vi låter det eller dem att påverka oss. Jag brukar ta ett drastiskt exempel, om du råkar sätta en yxa i benet så sitter den där oavsett vad du tycker om det, sen är det faktiskt upp till dig hur du hanterar problemet. Antingen accepterar du att du satt en yxa i benet och lägger dig ner och dör, eller så accepterar du att du satt en yxa i benet och gör det bästa av situationen. Visst kanske det ger dig men för livet, möjligen blir du halt men om du väljer att omfamna livet och hantera den uppkomna situationen så kommer livet ändå att gå vidare (såvida du inte hugger av en pulsåder och förblöder, men det är en helt annan historia). En gammal bekant till mig brukar säga att Humlor per definition inte kan flyga, vingarna är ur ett areodynamiskt perspektiv alldeles för små för att bära upp humlans stora kropp. Grejen är dock att ingen berättat det för humlorna så därför flyger dom vidare.

Vad vill jag då säga med detta? Jo att du väljer faktiskt själv hur du låter andra människor och situationer påverka dig. Att gå omkring och vara ett offer och skylla på alla andra är givetvis en väg att gå, men den leder ofta till att man förbittras mer och mer tills allt man ser allt negativt. "Åh titta solen skiner - lugn det kommer snart att regna" osv. En annan väg är att kritiskt och objektivt granska själv och fundera på vad just DU skulle kunna förändra för att se saker mer positivt, inte dra till dig falska människor, hur DU reagerar och agerar på andras beteenden osv.

Vissa säger att det sällan är ens fel att två träter och det köper jag rakt av MEN det kan ofta räcka med att EN förändrar sitt beteende för att få en relation/situation på rätt köl igen och man ska aldrig vara för stolt för att kunna säga förlåt. En vacker dag kan personen ha försvunnit för gott och då kommer det alltid att vara försent att be om ursäkt. Tillhör man dessutom dem som tror på karma så har man förmodligen lagt grunden till en bitter relation i nästa existens.

Livet är faktiskt för kort för att slösas bort på fel saker. Finn saker och människor som på allvar får dig att må bra och omfamna dem. Glöm inte bort att leva för dig själv, men även för dina nära och kära och ta till dig dem. Lev HÄR och NU, men framförallt sluta upp att leva i andra människors negativa skuggor.

Tro mig, jag har varit i helvetet och vänt ett par gånger och livet är så mycket mer värdefullt än vi ibland erkänner.

'Cos every day counts!

En fin present

Jag berättade ju om födelsedagen förra veckan, men jag berättade aldrig om den fina presenten jag fick. När jag och Snyggfinskan ändå var ute och åkte båt så passade vi på att ge varandra varsin födelsedagspresent också. Vi försåg varandra med varsin förlovningsring. Hur coolt är inte det på en skala att få sin älskade i födelsedagspresent? =D

Snyggfinskan är (om man bortser från en del beskrivningar här i bloggen som närmast kan betecknas som jargong) min fasta punkt i tillvaron. Hon är en av mitt livs största glädjeämnen och jag älskar henne av hela mitt hjärta. Hon är dessutom (om någon missat det) älskad av hela "min" familj, alla tre barnen och även lillprinsen Vincent dyrkar sin "Tinni". När jag funderade ordentligt på saken i höstas kom på att jag nog vill tillbringa resten av mina dagar med henne så jag frågade jag mina barn vad dom tyckte och jag fick jakande svar i olika grad (en av dom påstod att det var min bästa idé någonsin så den tjejen gillar nog verkligen Snyggfinskan) =)

Edit: Jag erkänner, jag var för lat för att ta fram bra bilder på ringarna så jag lånade en bild från www.vigselbutiken.se vilka för övrigt kan rekommenderas =)

'Cos every day counts!

Så nära träning jag kommer idag

I eftermiddag undrar kollegorna vad det är jag sysslar med. Jag har nämligen suttit och letat bilder på muskulösa karlar som spänner musklerna till ett speciellt projekt jag håller på med till en av våra kunder. Kollegorna har kikat snett på alla karlar klädda i träningskläder som passerat genom min dator under eftermiddagen =)

'Cos every day counts!

Vad tror ni?

Nu är Arbogarättegången över och dom faller den 16/2. Vad tror ni? Är hon skyldig eller oskyldig? Själv lutar jag nog mot det första men oavsett vilket är det något mycket sjukt med denna kalla och tillsynes beräknande människa.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4211744.ab

'Cos every day counts!

Talang vs. Idol

När kvantiteten slå kvalitéen.

Titeln skulle kunnat vara en jämnförelse mellan två olika TV-program, men så är inte riktigt fallet... fast det är klart... det handlar ju om två olika TV-program, bara två ANDRA program. Rörigt? Jag ska försöka reda ut det strax.

Idag stannar jag upp och funderar lite på det här med utröstnings-TV. Har ni tänkt på att i många jurybedömda TV-program så är juryn av en åsikt och svenska folket av en helt annan. Det är enda sättet att förklara t ex fredagens omgång av Let's dance. Jag har alltid läst Kitty Jutbrings kolumner med viss förtjusning. Inte för att jag alltid tycker att hon vet vad hon pratar om, men dom brukar ändå sätta ett leende på läpparna av någon anledning. Men efter att ha sett hennes talanglösa dans och dessutom ett betende som passar bättre in på en 6-åring än en vuxen människa så måste jag säga att den bild jag hade av henne förändrats ganska rejält. I ett program där talang bedöms borde ju ändå den mest talanglösa få kasta in handduken, men hon räddades ju av TV-tittarnas röster. Linda Haglund skulle nog åkt ut ganska snart ändå, men hon var inte SÄMST i fredags enligt min bedömning.

Sedan har vi lördagens Körslaget där segertippade Robert Wells åkte ut medans t ex tonårsidolen Erik Segerstedt fick stanna kvar. Ofattbart i mina ögon, men än en gång var det TV-tittarna som avgjorde. Gällande Körslaget måste jag nog ändå tycka att det är ganska lamt om man jämnför med förra året och Joakim Caans kör som utmanade sig själva att bli bättre och bättre med svårare och svårare nummer att genomföra. Årets körer har väl tyvärr inte kommit i närheten av dem än och frågan är väl om dom någonsin kommer göra det. Det känns snarare som om dom tar dom kortaste vägarna istället.

För att summera det hela, kvantiteten av inringande idoldyrkare segrar tyvärr över kvalitéen i artisternas framföranden så ur det perspektivet ser vi nog Erik Segerstedt som vinnare av Körslaget och Blondinbella, Kitty Jutbring eller Laila Bagge som tar hem Let's dance till slut snarare än någon som på ett talangfullt sätt förtjänat det. Så undrar folk varför man vanligtvis inte ids bry sig om att glo på TV

Edit: Följer man den senaste tidens debatt i tidningarna så är ju Laila Bagge kvalificerad om hon nu skulle vinna eländet, snudd på överkvalificerad till och med. Rätt ska vara rätt.

'Cos every day counts!

Hemgång

Det börjar bli dags att packa ihop efter en lång och intensiv dag på jobbet, många små men viktiga projekt har gått iväg idag så på det stora hela känns det ändå som en hyfsat bra dag. Nu bär det hemåt mot en kväll med lugn och ro i Snyggfinskans sällskap. Kanske en film, kanske lite WoW... who knows. Det känns som om vi ligger lite efter på bägge punkterna de senaste veckorna så vi kanske har lite att ta igen. =)

'Cos every day counts!

Shitloads to do

Jag har massor att göra just nu, men jag hittar inte riktigt inspiration att på allvar ta itu med allt. Jag betar av projekt efter projekt men det känns inte riktigt som om jag kommer någon vart med de större grejerna som också måste roddas ihop.

Inspire me someone?

'Cos every day counts!

Nyss hemkomna

Eller ja inte nyss direkt, men för ett par timmar sedan kom jag och snyggfinskan hem från en båttur på Östersjön med Birka Paradise. Det var tantens julklapp och även våra födelsedagspresenter skulle man kunna säga. Ett dygn i lyxhytt med gott att äta och dricka.

Det lät väl nästan för bra för att vara sant va? På många sätt blev det en oförglömlig resa. Vi har t ex upptäckt att mitt-i-veckan-kryssningar är det samma som 60+ köttmarknad och/eller halvpissiga dansband med deras groupies, eller vad sägs om den pilimariske 60-plusaren som sent på kvällen (och rätt förfriskad) kommer ut med ett leende på däck och ogenerat talar om för sin väntande jämnårige dam att han minsann fått tag på kondomer =)

Så vad kan man säga om Birka Paradise då? Själva hytten var fin, inga nerfällbara britsar där =) Tyvärr måste jag säga att sängarna dock var i hårdaste laget för att vara "lyxiga". Maten kunde faktiskt ha varit bättre, det var inte fel på den men det var heller inte den bästa oxfilet jag ätit, kryddor uppfanns faktiskt för att sätta lite smak på maten =P men generellt kan man nog säga att Birka spöar både Silja och Viking med hästlängder.

'Cos every day counts!

Hätila ragulpr på fåtskliaben

Idag är det bara ett år kvar till 40 då. Ska man ha ångest eller se fram emot den dagen tro? Jag får hålla lite koll på hur Kim klarar det här året och se om det 40:e är ett bra eller dåligt levnadsår =P

Fast det är ju klart... vi hörs ju bara av den här dagen, vår gensamma om man så säger... fast Kim kommer alltid vara året äldre ;-) Grattis och kram på dig tant =P

'Cos every day counts!

Varg! Varg! Varg!

Det händer ganska ofta att man får mail från någon bekant som mailat till varenda tänkbar kontakt i hans/hennes kontaktlista med virusvarningar. Det handlar om allt från att hela hårddisken ska raderas till att dom sedan ska komma in och lägga isbitar i dina kalsonger osv osv (OK, det var en liten överdrift... jag erkänner). Problemet med dom här varningarna är att folket som skickar ut dom inte kontrollerar om det verkligen rör sig om virusvarningar eller om det är en bluff.

Den senaste virusvarning jag fick tog ändå priset Big-Time eftersom det ursprungligen härstammade från en polisanställd... Jag menar då måste ju hotet vara stort och allvarligt tänker nog de flesta. Så var dessvärre inte fallet, det handlade om ett low-risk virus men jag misstänker att mailinnehållet fick de flesta att stänga av sina datorer i förebyggande syfte.

Missförstå mig rätt... virus ska tas på allvar men man ska samtidigt vara medveten att många skickar ut bluffmeddelanden bara för att skapa panik med. Det tar trotsallt inte så lång tid att kontrollera om ett hot är riktigt eller en bluff innan man i panik skickar det vidare till allt och alla man känner.

Till slut blir det dessvärre som med pojken som skrek varg bara för att se byborna springa runt i panik... när vargen väl anföll så trodde ingen honom längre.

'Cos every day counts!

Världsmoral bara när det passar?

Idag sitter jag och funderar lite på det här med "världsmoral" - ni vet när USA skickar 75 bombplan i kvarten för att få slut på krig i ett krigshärjat område osv. Vanligtvis brukar jag tänka att "låt länder lösa sina egna konflikter i den utsträckning det går" men min största fundering just nu är var världens alla moral-ivrare tagit vägen nu när Israel gör parkeringsplats av Gaza. Visst... militära mål är militära mål osv, men Israel håller systematiskt på att jämna Gaza med marken och det enda västvärdlen gör är att rynka lite på ögonbrynen och fråga om det verkligen är nödvändigt att döda en massa barn.

Hade det varit någon annanstans i världen hade amerikanska pojkar förmodligen redan stått och knackat på dörren och förklarat att det inte är riktigt humant att bete sig på så vis.

Världsmoralen sitter nog dessvärre med fjärrkontrollen i handen hållandes andan och hoppas att israeler självmant ska sluta döda araber... så att den slipper dra in sitt stöd eller, gud förbjude, på annat vis tillrättavisa dem.

'Cos every day counts!

Brädad

Jag har blivit brädad av snyggfinskan... helt klart. När lillprinsen ringer frågar han bara efter "Tinni" trots att världens bästa morfar är i telefonen. *suck*

Jag ska nog hälla lite senap i snyggfinskans kaffe bara för att jag kan ;-)

'Cos every day counts!

Fredag hela dagen

Nu jäklar ska ni höra... det är tydligen fredag idag så nu börjar helgen (tur att det finns dom som påminner en ibland). Förvisso en helg som ska gå helt i lugnets tecken (som de flesta andra skulle man kunna tillägga) så att den här förbenade hostan med tillhörande förkylning kanske kan kureras till nästa vecka.

Man kanske borde börja plocka ihop och åka hem och terrorisera alla barnen? =)

'Cos every day counts!

Come on bara...

Nästa vecka kan komma att bli en riktigt spännande vecka faktiskt, om alla bitar faller på plats kan det hända en hel del roligt (ja kanske inte för dig, men det här är faktiskt min ego-blogg). Önskar att jag kunde berätta i förväg, men vi inväntar vissa besked så ni får tålas precis som jag =)

'Cos every day counts!

Jag är bitter

Eller... egentligen inte men jag kan bara konstatera att även om jag vanligtvis lyckas förlåta de flesta människor för saker de gör så finns det faktiskt en del personer vars tidigare ageranden tyvärr dömt dem till oändlig vistelse i min privata skärseld. Jag är den första att erkänna min egen småsinnighet men så är det tyvärr.

Hur kommer det sig att vissa människor lyckas ta sig över den där osynliga linjen när man inte kunde bry sig mindre om hur det går för dem i deras fortsatta liv. Fast det är klart... slit och släng har väl aldrig varit min grej direkt och nog ska man väl ändå försöka ha som strävan att hålla sig till sanningen åtminstonde ibland? Fan där hade jag ju två av anledningarna. Nu känns det genast bättre och mitt dåliga samvete för att jag inte lyckas förlåta allt och alla är aningens mildrad.

'Cos every day counts!

Yeah gott nytt år...

Någon sa att så som man påbörjar det nya året så kommer resten av det att bli. Nu hoppas jag att den har sjukt fel för annars blir jag liggande med feber hela 2009. Du kanske minns att jag var dunderförkyld hela julveckan, well det blev inte bättre till nyår kan jag lova. Tempen har pendlat mellan 36,5 och 39,5 i flera dagar och konsistensen av mina hostattaker skulle kunna fylla ett halvt kondis.

Som tur är *hoppas* verkar det vara på väg att vända... tempen åker inte lika ofta berg-och dalbana och topparna är inte riktigt lika höga längre, så det kanske finns hopp om livet än.

Gott nytt år på er förresten eftersom jag inte varit på benen innan och kunnat säga det.

'Cos every day counts!

Arkiv

Kommentatorer

Widget by Blogger Widgets
Världen betraktad ur mina ögon... Ja mycket mer än så behöver man nog inte säga =) Alla stavfel som för övrigt inte blir rättade under resans gång är en del i erbjudandet - take it or leave it.

Aktörer i min värld

Evilcapricorn (även kallad finskan, Eviltant, Evilsambo eller rätt och slätt Evil) är min finska sambo som styr mitt liv med sina järnnypor ;-)

Devlan (även kallad Älskade N, Dotra Mi m fl) är min äldsta dotter som numera passerat 20-års strecket och gjort mig till världens stoltaste Morfar.

Xvin (även kallad Sonen eftersom jag bara har en av den sorten) är min nyblivne tonåring, det långa håret gör att han ibland blir misstagen för dotter.

Jojo (även kallad Pip, eller den yngsta) är min yngsta dotter med ett galet hästintresse som är större än intresset för pappan till och från =)

Skrik och Panik (kan även kallas Knoll och Tott, den mindre av dom är även Mini-Pip) är Evils döttrar och på heltid ockupanter av ett av rummen i den Sindarinska bostaden.

Vincent (världens finaste lilla unge) är Devlans lilla son och tillika mitt barnbarn.

Katten (heter Morris men kallas allt från Katten till Kissanperkele) är den Norska skogskatten som kom in i livet när Evil gjorde sitt intåg.

Mochino (även kallad Musse eller slangen helt enkelt) är äldsta dotterns majsorm som flyttat hem igen, ja inte dottern då utan ormen, bara för att reta upp och kittla kattens nyfikenhet.

Jack Daniels (även kallad Stumpen) är Sambons nytillskott i familjen. En majsorm som saknar lite av sin svans och som inte alltid riktigt har koll på sin kroppsvolym. En väldigt social rackare dock.

Sindarin (det är i alla fall arbetsnamnet på den) är min lilla Candy cane som nyligen flyttat in i hushållet. Liten och naggande god får man säga.

Alla beskrivna personer finns på riktigt och inverkar på min vardag på ett påtagligt sätt även dom som förekommer i form av pseudonymer.