Det är bara ord
3/11/2009 |
Redigera inlägg
Jag satt och lyssnade på lite bakgrundsmusik igår på vägen tillbaka till kontoret och en rad poppade ut och fastnade.
You had the strength to encourage me to be myself. (fritt översatt Du hade styrkan att stötta mig att vara mig själv).
Och visst är det så, ibland behöver vi en puff i rätt riktning. Oavsett hur starka, självständiga, säkra vi vanligtvis är har vi alla dagar då vi är små och behöver stöd av dom som står oss nära. Ibland kommer stödet till och med från oväntat håll.
Precis som rubriken antydde är det oftast bara ord, men rätt ord vid rätt tillfälle är ofta mer värt än vi själva förstår.
Tala om för någon att du älskar honom/henne idag. Om du redan gjort det, säg det igen.
'Cos every day counts!
Etiketter:
Tankar om livet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Arkiv
-
▼
2009
(587)
-
▼
mars
(84)
- Tillbaka till bingen kanske?
- En lycklig rymmare
- Ur ett helt annat perspektiv
- Norrbackagatan 22
- Värsta helgen ba'
- Veckans kommentar
- En stulen idé
- Magsjuka... jippi
- Kvart över jobbet
- Svar på tal
- Nu är det allvar
- Nu grönjävlars får det räcka!!
- Var är värmen?
- Low cut extreme eller?
- Ur led är tiden
- Mixer
- Svaret har kommit
- Undrar hur dom tänkte nu?
- Tyvärr inte idag då
- Vår bräckliga tillvaro
- Att välja sina strider
- Sindarin turns to fashion
- Frågelåda II
- TGIF
- Fattigbloggen
- Läsarprofiler
- Skratta bäst som skrattar sist
- I-landsproblem
- Forgive me father for I have sinned
- Cops
- Språkmisshandel
- Jag gav upp
- En skitdag rent ut sagt
- Sovdags
- Ung naivitet
- Jag är en missbrukare
- Fler bloggtips
- Solen skiner
- Egobloggar
- Kommentarer
- En stilla fundering
- Ibland kan en andra åsikt vara guld värd
- Irritationsmoment på vägen
- Beslutsamhet
- Indrivare
- Sms som kommunikationskanal
- Måndag kväll
- Konstfack
- Grattis däruppe i himlen
- Måndag morgon
- Löfte till mig själv
- Ont det gör ont
- Svartsjuka
- En liten uppdatering i halvtid
- Vad gjorde du 5.30?
- The Howling
- Det går fortfarande nedåt
- En blodig dröm
- Sanningar och trohet
- In i dimman igen
- Gott betyg?
- Prövningar och belöningar
- I just love my mobile
- Det är bara ord
- Dokusåpanamn
- Det kunde man ju räknat ut
- Läskigt vuxen
- Just när jag inte trodde det kunde bli värre
- Vilken tur att bussar är så stora
- Skruttunge
- I helgen börjar vi
- Kungahuset och arvslott
- Klassfesten
- It's that time of the month...
- Sanning eller konsekvens?
- Kärlek
- Vår lilla värld
- Allt är inte guld som glimmar
- Trött, tröttare, Jag
- Trött och håglös
- Skitdag!
- Jack Daniels
- I love my job
- His name is Jack. Jack Daniels
-
▼
mars
(84)
Kategorier
- Mitt i livet (546)
- Spånerier och fånerier (231)
- Tankar om livet (105)
- Lite allvarligare (84)
- Internet (74)
- Berättelsen om Tarzan (15)
- Terrarierelaterat (15)
- Veckans kommentar (13)
- I natt jag drömde (12)
- Akvarierelaterat (11)
- Tacksamhet (11)
- Det var en gång (9)
- Månadens blogg (7)
- Veckans foto (7)
- Veckans ord (7)
- No Shit Sherlock (6)
Kommentatorer
Widget by Blogger Widgets |
- Sindarin
- Världen betraktad ur mina ögon... Ja mycket mer än så behöver man nog inte säga =) Alla stavfel som för övrigt inte blir rättade under resans gång är en del i erbjudandet - take it or leave it.
Aktörer i min värld
Evilcapricorn (även kallad finskan, Eviltant, Evilsambo eller rätt och slätt Evil) är min finska sambo som styr mitt liv med sina järnnypor ;-)
Devlan (även kallad Älskade N, Dotra Mi m fl) är min äldsta dotter som numera passerat 20-års strecket och gjort mig till världens stoltaste Morfar.
Xvin (även kallad Sonen eftersom jag bara har en av den sorten) är min nyblivne tonåring, det långa håret gör att han ibland blir misstagen för dotter.
Jojo (även kallad Pip, eller den yngsta) är min yngsta dotter med ett galet hästintresse som är större än intresset för pappan till och från =)
Skrik och Panik (kan även kallas Knoll och Tott, den mindre av dom är även Mini-Pip) är Evils döttrar och på heltid ockupanter av ett av rummen i den Sindarinska bostaden.
Vincent (världens finaste lilla unge) är Devlans lilla son och tillika mitt barnbarn.
Katten (heter Morris men kallas allt från Katten till Kissanperkele) är den Norska skogskatten som kom in i livet när Evil gjorde sitt intåg.
Mochino (även kallad Musse eller slangen helt enkelt) är äldsta dotterns majsorm som flyttat hem igen, ja inte dottern då utan ormen, bara för att reta upp och kittla kattens nyfikenhet.
Jack Daniels (även kallad Stumpen) är Sambons nytillskott i familjen. En majsorm som saknar lite av sin svans och som inte alltid riktigt har koll på sin kroppsvolym. En väldigt social rackare dock.
Sindarin (det är i alla fall arbetsnamnet på den) är min lilla Candy cane som nyligen flyttat in i hushållet. Liten och naggande god får man säga.
Alla beskrivna personer finns på riktigt och inverkar på min vardag på ett påtagligt sätt även dom som förekommer i form av pseudonymer.
Devlan (även kallad Älskade N, Dotra Mi m fl) är min äldsta dotter som numera passerat 20-års strecket och gjort mig till världens stoltaste Morfar.
Xvin (även kallad Sonen eftersom jag bara har en av den sorten) är min nyblivne tonåring, det långa håret gör att han ibland blir misstagen för dotter.
Jojo (även kallad Pip, eller den yngsta) är min yngsta dotter med ett galet hästintresse som är större än intresset för pappan till och från =)
Skrik och Panik (kan även kallas Knoll och Tott, den mindre av dom är även Mini-Pip) är Evils döttrar och på heltid ockupanter av ett av rummen i den Sindarinska bostaden.
Vincent (världens finaste lilla unge) är Devlans lilla son och tillika mitt barnbarn.
Katten (heter Morris men kallas allt från Katten till Kissanperkele) är den Norska skogskatten som kom in i livet när Evil gjorde sitt intåg.
Mochino (även kallad Musse eller slangen helt enkelt) är äldsta dotterns majsorm som flyttat hem igen, ja inte dottern då utan ormen, bara för att reta upp och kittla kattens nyfikenhet.
Jack Daniels (även kallad Stumpen) är Sambons nytillskott i familjen. En majsorm som saknar lite av sin svans och som inte alltid riktigt har koll på sin kroppsvolym. En väldigt social rackare dock.
Sindarin (det är i alla fall arbetsnamnet på den) är min lilla Candy cane som nyligen flyttat in i hushållet. Liten och naggande god får man säga.
Alla beskrivna personer finns på riktigt och inverkar på min vardag på ett påtagligt sätt även dom som förekommer i form av pseudonymer.
5 kommentarer och åsikter:
Love U,Love U ,Love U
Love you to bejb
Tack för ditt stöd!
Jag säger alltid flera ggr per dag till gubben min att jag älskar honom! O kommer aldrig sluta med det! =D
Jo, de är galet dyra..=P Men o andra sidan håller de ju vääldigt länge också! ;)
Japp, är allt rädd om mig! =D Kör så försiktigt så! =D
Du här så rätt här, Jag säger till mina barn flera gånger om dagen att jag älskar dom
Sv:Du har naturligtvis helt rätt där också
regards
http://Bastardo.blogg.se
Skicka en kommentar