Som en mal...
3/09/2007 |
Redigera inlägg
Redigera inlägg
Som en mal på jakt efter den förföriska lågan drar flickan vidare i natten, sökandes första bästa trygga hamn. När hon funnit den kurar hon ihop sig och ber honom skydda henne mot allt det onda livet för med sig.
"Jag älskar dig" säger hon invant för att hon tror att han vill höra det och hoppas i sitt hjärta att det för en gångs skull ska visa sig vara sant. Han muttrar något ohörbart till svar och vänder sig om i natten för att somna om. Flickan ligger länge och njuter av värmen som vände sig bort.
En tid är flickan nästan lycklig, eller åtminstonde ger sken av att vara så lycklig hon bara kan låtsas vara, ända tills den hemska verkligheten åter får syn på henne och brutalt bankar på hennes dörr. Ännu en gång rasar hennes omsorgsfullt uppresta fasad. "Varför kan dom inte lämna henne ifred?" Det är ju egentligen inte hennes fel att allt går åt helvete hela tiden. Ingenting är någonsin hennes fel. När demonerna ytterligare en gång närmar sig henne tar flickan till flykten som så många gånger förr.
Som en mal på jakt efter den förföriska lågan drar flickan vidare i natten, sökandes första bästa trygga hamn...
Dagens betraktelse, för det är just en betraktelse idag är egentligen inte tillägnad någon speciell person även om jag har inspirerats av hur en del människor faktiskt beter sig på riktigt en struts är en fågel som gömmer sitt huvud i sanden, inte en människa.
+ Blingar till middag ;-)
- Fönsterbyten
"Jag älskar dig" säger hon invant för att hon tror att han vill höra det och hoppas i sitt hjärta att det för en gångs skull ska visa sig vara sant. Han muttrar något ohörbart till svar och vänder sig om i natten för att somna om. Flickan ligger länge och njuter av värmen som vände sig bort.
En tid är flickan nästan lycklig, eller åtminstonde ger sken av att vara så lycklig hon bara kan låtsas vara, ända tills den hemska verkligheten åter får syn på henne och brutalt bankar på hennes dörr. Ännu en gång rasar hennes omsorgsfullt uppresta fasad. "Varför kan dom inte lämna henne ifred?" Det är ju egentligen inte hennes fel att allt går åt helvete hela tiden. Ingenting är någonsin hennes fel. När demonerna ytterligare en gång närmar sig henne tar flickan till flykten som så många gånger förr.
Som en mal på jakt efter den förföriska lågan drar flickan vidare i natten, sökandes första bästa trygga hamn...
Dagens betraktelse, för det är just en betraktelse idag är egentligen inte tillägnad någon speciell person även om jag har inspirerats av hur en del människor faktiskt beter sig på riktigt en struts är en fågel som gömmer sitt huvud i sanden, inte en människa.
+ Blingar till middag ;-)
- Fönsterbyten
Etiketter:
Lite allvarligare
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer och åsikter:
Vet du vad demonerna säger?
Dom säger:
"Du förtjänar inget vackert.."
Och än en gång tar skammen över och flickan söker sig till nåt hon tror sig förtjäna..nåt sjukt, destruktivt och lättåtkomlig. Hon dras till det enda som får henne trygg..och smärta kan vara trygghet om det är det enda man vet om..
*reflekterar*
Vackert....
Nickar och håller med JOhanna :)
Aldrig funderat på att bli författare?? Du är duktig på att skriva om både alvarliga saker och onda anklar på Ikea *L*
Anala Arne påpekar att strutsar inte gömmer huvudet i sanden, det är en myt.
Fint skrivet annars :)
Skicka en kommentar