Smaskig tystnad

Idag är jag tacksam för;

Calzone från Rosmarin Pizzeria, Baileysrulltårta och tystnad.

En LinkedIn-dag

För några dagar sedan beställde jag en analys av min LinkedIn-profil av Newstart.se. Fick den i mailen idag och har börjat grotta mig ner i den och försöker göra så bra ändringar som möjligt. Det blir nummer ett idag.

Bokade två webinarier på samma tema, det får bli nummer två.

Nummer tre blir också kopplat till LinkedIn. Mitt lilla nätverk växer sakteliga, dels för att jag connectar med spännande personer, men viktigast av allt på grund av mina egna inlägg och kommentarer.

Slänger med en fjärde, min lasagne blev grym :-)

En bra dag på det stora hela.

Tacksamhet mitt i jobbsökandet

Så vi kickar väl igång Tacksamhetsdagboken så får vi se vart det tar vägen sen. Idag är jag tacksam över flera saker.

Först ut en gammal vän och kollega Maria vars stöd och glada tillrop alltid varit guld värda. Nu sitter vi ju inte längre ner i korridoren från varandra längre men jag vet att hon alltid bara är ett telefonsamtal eller mail bort. Så otroligt glad över att ha dig i min ringhörna.

Sen har vi min jobbcoach Emmelie, fasen vad hon är grym. Hon ser saker jag missar i annonser och ansökningar. Hon hjälpte mig att bolla igenom två grymma texter igår.

Slutligen idag är jag tacksam över det nätverk jag håller på att bygga på LinkedIn. Tänk vad lite engagemang och delaktighet gör skillnad. Trevliga diskussioner med människor och dessutom ett nätverk som växer så sakteliga.

'Cos every day counts!

Long time no seeing

Nu är det snart tre år sen (igen!) den här bloggrackaren dammades av. Jag vet inte om jag egentligen har ett behov av att blogga igen men jag har en liten idé om en Tacksamhetsdagbok som jag vill göra och lägger jag den på en blogg så är den ju alltid tillgänglig och dessutom lätt att överskåda. Tanken är att skriva upp minst tre saker jag är tacksam över varje dag, som en liten positivitetsboost kan man säga. Frågan är bara om jag ska lägga den här eller starta ett helt nytt projekt.

Mycket har i alla fall hänt sedan sist, livet har minst sagt tagit en hel del märkliga och oförutsedda vändningar.

I avvaktan på någon form av beslut från min sida kommer jag ändå att lägga ut en text jag skrev för ett litet tag sedan om arvet vi lämnar efter oss.

'Cos every day counts!

Jorden vi ärvde - nu är det er tur

Till att börja med vill jag be om ursäkt över det skick ni kommer att få ta över planeten från oss, man kan säga att den är i bruksskick, lite som när man säljer begagnade saker, repig, kantstött och det kan saknas en och annan viktig del för att den ska funka som den ska. Men den funkar än sålänge.

Vi, era pappor, mammor, mor- och farförädrar, fula gubben utanför ICA, ja alla som är några år äldre än er, vi ärvde den här planeten från dom som hade i uppdrag att förvalta den innan oss och vi gjorde precis som dom lärde oss, vi såg till att vi skulle ha det så bra vi bara kunde själva. Skit i hur familjen på andra sidan stan har det liksom. Så här står vi nu, en planet i kaos, människor som hatar, fäller hellre än friar, beväpnade till tänderna "just in case", ledare som hetsar massorna istället för att lugna dem. Ja listan kan egentligen göras hur lång som helst.

Nu är det snart er tur att ta vid. Låter det inte som ett kanonläge?

Vi kan bara se oss omkring i vår egen närhet, terrordåd i Sverige... I SVERIGE... som President Hairdo skulle twittrat... Extremister på bägge sidorna om staketet som får starkare och starkare fotfästen över hela världen. Humanitära insatser möts med våld. Människor på flykt från tyranni och förtryck motas vid gränserna, "Dom kan ju vara bad guys som försöker infiltrera samhället". Det blir lite som Försäkringskassans försök att hindra någon procent fuskare på bekostnad av folk som faktiskt behöver hjälp... "Man kan ju faktiskt lyckas sätta dit en eller två, lite svinn får man räkna med". Det faktum att folk som vill slinka emellan ändå kommer att göra det är oväsentligt. Ja, vissa dagar ser det faktiskt lite mörkare ut än andra, jag erkänner.

Nu är det så att jag faktiskt har stor tilltro till er generation, ni har redan visat flera gånger att ni faktiskt är mycket "smartare" än vi och våra föregångare är/var. Många av er vet vad empati betyder och ännu bättre hur man visar det.

Så för att knyta ihop säcken, även om jag beklagar bördan vi inom kort kommer att lägga på era axlar så tror jag ändå att ni kommer att göra något bra av det här. Vill ni ha några tips från en gammal stöt, så är mina råd, gör inte som vi, visa hjärta och själ i era beslut. Kärlek kommer alltid längre än hat. Det måste vi tro på om vi inte ska låta mänskligheten gå under.

Nu är det nog färdigsvamlat för idag.
Ärtor ut.


'Cos every day counts!

Kommentatorer

Widget by Blogger Widgets
Världen betraktad ur mina ögon... Ja mycket mer än så behöver man nog inte säga =) Alla stavfel som för övrigt inte blir rättade under resans gång är en del i erbjudandet - take it or leave it.

Aktörer i min värld

Evilcapricorn (även kallad finskan, Eviltant, Evilsambo eller rätt och slätt Evil) är min finska sambo som styr mitt liv med sina järnnypor ;-)

Devlan (även kallad Älskade N, Dotra Mi m fl) är min äldsta dotter som numera passerat 20-års strecket och gjort mig till världens stoltaste Morfar.

Xvin (även kallad Sonen eftersom jag bara har en av den sorten) är min nyblivne tonåring, det långa håret gör att han ibland blir misstagen för dotter.

Jojo (även kallad Pip, eller den yngsta) är min yngsta dotter med ett galet hästintresse som är större än intresset för pappan till och från =)

Skrik och Panik (kan även kallas Knoll och Tott, den mindre av dom är även Mini-Pip) är Evils döttrar och på heltid ockupanter av ett av rummen i den Sindarinska bostaden.

Vincent (världens finaste lilla unge) är Devlans lilla son och tillika mitt barnbarn.

Katten (heter Morris men kallas allt från Katten till Kissanperkele) är den Norska skogskatten som kom in i livet när Evil gjorde sitt intåg.

Mochino (även kallad Musse eller slangen helt enkelt) är äldsta dotterns majsorm som flyttat hem igen, ja inte dottern då utan ormen, bara för att reta upp och kittla kattens nyfikenhet.

Jack Daniels (även kallad Stumpen) är Sambons nytillskott i familjen. En majsorm som saknar lite av sin svans och som inte alltid riktigt har koll på sin kroppsvolym. En väldigt social rackare dock.

Sindarin (det är i alla fall arbetsnamnet på den) är min lilla Candy cane som nyligen flyttat in i hushållet. Liten och naggande god får man säga.

Alla beskrivna personer finns på riktigt och inverkar på min vardag på ett påtagligt sätt även dom som förekommer i form av pseudonymer.