sindarinsworld.blogspot.com

Alternativ rubrik skulle också kunna vara, håll ett öga på nycklarna...

En till två lördagar per termin har vi ett företag på besök hos oss som har provskrivning för ett antal elever. Vad proven går ut på vet jag faktiskt inte och är väl inte så rungande intresserad av heller om jag ska vara ärlig, men eftersom dom hyr lokaler av oss brukar vi hjälpas åt ett par stycken att hålla öppet den dagen, en på morgonen och en annan på eftermiddagen. Inga problem... det är ju klart som korvspad. Idag är det således min tur att öppna lokalerna...

Jag ställde klockan på 6 för att ha en dryg timme på mig innan jag skulle åka, men vaknade faktiskt strax före fem redan och tänkte att det var väl dumt att somna om då så jag började dagen med ett hett bad och en god bok. Tänk om alla dagar kunde börja så.

Framme vid c:a 7.40 larmar jag av, låser upp alla lokaler, går in i lokalen som examinationen ska hållas och ställer iordning det sista. Jag har några minuter tillgodo innan jag ska gå ner och släppa in examinationsledaren så jag går in i ett annat rum och börjar förbererda det jag själv ska arbeta med under dagen. När jag slänger ett getöga på klockan ser jag att det börjar bli dags att gå och släppa in han som leder övningen så jag springer ner till entrén och möter upp honom där. Dum som jag är ställde jag inte upp dörren till våra lokaler eftersom ingen var där inne... Bror Duktig kom fram ur sitt skal och var s ä k e r h e t s m e d v e t e n kruxet var bara att... mina nycklar satt ju kvar i dörren till en av lokalerna i n n a n f ö r vår fortfarande låsta ytterdörr.

Nåväl... ett antal telefonsamtal senare med flera kollegor och en dryga halvtimmes väntan i onödan lyckas vi med hjälp komma in i lokalerna i god tid innan examinationen börjar och dessutom hann bara 5-6 personer komma och vänta på att denna fördömda ytterdörr skulle forceras så jag antar att slutet gott allting gott... so far det vill säga, dagen har ju knappt börjat. Vad mer ska jag kunna strula till under dagen tro?

Jag läste nyss en rolig kommentar om ett Adobeprogram, skribenten tyckte att dom hade försämrat funktionaliteten mellan två versioner och avslutade sitt inlägg med följande mening: Were you beaten with a frozen stick of stupid?

/Me love it

Förresten så börjar planerna helt klart ta form i fråga om det blivande Malawiakvariet. Nu är det beställt grus och sand plus 10-15 kg sten som förhoppningsvis ska hämtas nu till helgen (alternativt helgen efter) och följande invånare ser det nu ut att bli.

Cobue-afra
Golden labidochromis
Chewere-elongatus

Tanken är att slänga i 3 hannar och 4 honor av var sort.

Bilder kommer definitivt vartefter det fortskrider sedan.

Nu har jag gjort en djupdykning i kappsäcken med insikter igen och kommit fram till att det nog finns en riktig skitstövel i oss alla, skillnaden är bara att vissa av oss ger hundan i att plocka fram den medans andra njuter av var tillfälle att visa upp den. Det är lite trist att se hur dom går på och beter sig bara, men jag jag lever i visshet om att skitstövlarna blir betraktade som just skitstövlar medans dom andra faktiskt blir belönade med kärlek för att dom är äkta.

Vissa människor vördar en död och andra använder lik för att klättra uppåt.
Människor är människor, på gott och ont.

...life is so Status Quo... and I like it, I like it, I like it, I like it, I la-la-like it, la-la-like it. Here we go rockin all over the world.



Try to be down now if you can =)

Det pep i min mobil i morse och kunde läsa följande:

En del mornar tänker man på dem man tycker mycket om.
Idag är en sådan morgon!
Puss & Kram

Tänk så mycket några små ord kan göra, det spelar ingen roll ifall 10 pers fått samma sms eller bara jag, jag blev lika glad för det =)

Idag är det sista dagen jag ska försöka hinna med både mitt och kollegans arbete (som båda har varit överhopade de senaste 2-3 veckorna). På måndag kommer han tillbaka hem efter sin semester och får dras med hans arbetsrelaterade bekymmer så att jag kan fokusera mer på mina.

Fasen jag måste ta mig en tur till Akvarielagret och kika lite mer på Mbunas "live" jag hittade just annons på ytterligare ett par varianter som kanske skulle kunna fungera.

Greshakei-zebra och Chewere-elongatus

Fasen vad svårt det blir och ännu värre blir det säkert om vi åker ner och ser ett ännu större utbud på akvarielagret. Illa illa.

Veckan ser inte ut att bli bättre någonstans, det är fullsmetat med jobb helt enkelt. Till Thomas Tvivlaren kan jag dock säga ett par tröstande ord, det blir inget spelande heller när man jobbar till 19 på kvällarna *lipa* även om jag faktiskt fick min mount redan före helgen =D (nu fick jag flikat in det med, det är en grå Kodo och han heter Bertil, även om det kanske inte går att döpa honom i spelet så HETER han Bertil, sådeså).

Jag hittade en spännande och inspirerande blogg igår på lunchen dock och så jag har börjat skissa så smått på ljusrampen (eller ljusramperna om den första faller ut väl eftersom det står två helglasakvarier mes pissiga ramper i vardagsrummet) jag velat bygga en längre tid. Dessutom börjar planer och idéer på hur vi ska genomföra och inreda det nya Malawiakvariet ta form med så även om det är mycket jobb så har inte tankarna och idéerna gått i stå, tur är väl det kanske. Vi har till och med börjat skissa på inköpslistan till det.

Frigolit
25 kg Råda grus
25 kg Råda sand
?? kg Sten
?? kg Rötter (finns ett gäng kvar sedan tidigare)

Funderar på Mbunas i en blå variant och en gul och har hittat en kille som säljer yngel på både Red Top-trewavasae och Grön malawiciklid, dinghani som skulle kunna funka. Tänkte börja med typ 6 av varje art. Sedan får nog våra Svarta neontetror och möjligen ett litet gäng Glödbandstetror gå kvar med för att få ytterligare lite variation. Det blir ju inte en "äkta" Malawi men vi är ju lite förtjusta i Tetror så går det så går det som man säger =)

Planen för vart övriga befintliga fiskar ska omplaceras har varit klar i ett par veckor så nu känns det som om vi snart är där.

Bilder kommer när vi sätter igång =)

Näää nu kallar trummorna tillbaka till årorna.

Kan jag inte bara få lägga den här veckan bakom mig? Det är så sjukt stressigt den här veckan och det kommer att så förbli åtminstonde veckan ut eftersom kollegorna är tillbaka först nästa vecka. Så ni som försöker få kontakt med mig utan resultat, där har ni anledningen. Jag har varenda minut intecknad på dagarna (som riskerar att bli långa med) den här veckan =/

Fuck this! kvalificerar lätt som veckans ord.

Det här är en gammal klassiker, men den håller rätt bra än =)

Har ni hört sagan om han som gick till skräddaren för att få sig en kostym uppsydd... något hände på vägen och så blev det något annat... Till slut fick han sig bara en fingerborg.

Sanning eller fiction? Det är frågan, men i min värld har jag upptäckt att man kan köpa en orm och få sig en massa annat på vägen. Tjafs, bråk, misstro, pajkastning, gliringar osv osv. Därför vill jag å det bestämdaste varna alla känsliga människor från att köpa ormar om dom inte är förberedda på det medföljande paketet.

En liten orm behöver inte bli en fingerborg... bara så ni vet liksom.

Sa jag förresten att vi förmodligen blir med orm snart, Devlans lilla "Musse" ska eventuellt flytta hem igen.

Igår var livet helt i stå. Jag vaknade och den huvudvärk som gnagt sig fast under skallbenet kulminerade (med obetoning på kul) i dundervärken allan med tillhörande krek (det betyder grek eller krärk på stockholmska, censuren påkallar att jag inte förtydligar vilket av dom som avses, men jag lovar att om den luktade vitlök så var det enbart på grund av återvinningen).

Torsdagen tillbringades först i sängen och sedan på sofflocket. Allt till fredagens förtret eftersom det nu är dubbelt så mycket att göra plus att huvudet sitter uppe på halsen och gör sig påminnt hela tiden.

Sömnbrist suger värre än lättklädda glädjeflickor i Thailand. Jag har förvisso inte undersökt hur sugande dom är men bekanta som gjort denna pilgrimsfärd bedyrar att är det något dom gör så är det suger... så jag väljer att tro att det är sant.

Jag har inte sovit många blundar inatt... bland annat har jag haft en jävla låt i skallen hela natten. Det lustiga är att jag inte ens hört den på hur länge som helst så varför valde den just inatt att spöka i mitt huvud tro?

Sökmotorer i all ära men någon knappar ju in en sökfras eller olika sökbegrepp i en sökmotor... det kan vi väl vara överens om? Jag har sett många lustiga sökbegrepp men den här tyckte jag var ganska kul och dessutom att det faktiskt resulterar i en träff rakt ner i min blogg =)

the world is min fasen

då tyckte Google att den här sidan var ett bra alternativ =)

http://sindarinsworld.blogspot.com/2008/07/fasen-det-gick-ju.html

Jag antar att även om alla begreppen faktiskt rymdes i sökningen så var nog sidan ändå helt fel. Lite lustigt var det ju ändå, veckans ord blev det ändå =)

Om du följde länken in och mot all förmodan skulle komma tillbaka får du ursäkta skämtet, men jag kunde inte låta bli att dra lite på dom gamla smilbanden.

Jag satt och raderade lite skräpmail nyss och kom att tänka lite blåögt på en sak... undrar Lydia Adamia och hennes kompisar som säljer sex och viagra i min mail är snygga ;-) Well... antagligen inte, skulle tro att dom är finniga, flottiga gubbs med hornbågade glasögon och heter typ... Bengt.

Allt är inte alltid som det verkar

Jag hann inte levla upp i helgen, tiden gick åt till så mycket annat så WoWandet fick ligga nere helt enkelt. Lördagen tillbringades med att bl a fiska fiskar, köpa fiskar, köra fiskar till andra sidan stan, fira Evils mor osv osv och söndagen gick i trötta huvudens tecken helt enkelt. Nu får jag ett ralistiskt mål inför kommande helg istället eftersom det är närmre från 29 till 30 =)

Helgens bästa kommentar (och både jag och Evil är oskyldiga):
- Mamma jag gråter nu. Ja du får det =)

Keep it real

Jaha då var regnet tillbaka med besked. Välkommen höst och vik hädan sommar... eller nåt.

En intressanta sak att belysa med regn är hur totalt hänsynslösa vissa människor är med ett exemplar av den fläckvis regnskyddande konstruktion som kallas för paraply i sin hand.

Låt mig ge dig ett par exempel på hur människor kan bete sig med denna till synes harmlösa konstruktion...

Halshuggaren (även kallad förblindaren). Den här varianten ses ofta i händerna på lite kortväxta och gärna äldre damer som för att skydda frisyren och sin beklädnad ända ner till knäna drar ner paraplyet så nära sitt eget huvud att dom i det närmsta liknar en enorm flugsvamp (vilket förutsätter att nämnda dam har ett rött paraplu med vita prickar, men skulle "hatten" vara av annan färg kan man byta ut flugsvampen mot t ex champinjon, Karl Johan osv, du hajar principen) ute på promenad. Vad denne stolta skivling inte bryr sig om är dock hur många halspulsådror eller ögon som går åt i hennes framfärd (i ärlighetens namn sker nog de flesta av nämnda skador ovanför skivlingens blickfång med). Mycket dödlig!

Spjutkastaren (kan även kallas för lansiär mm). Här handlar det ofta om medelålders herrar som försöker se raska och alerta ut, dom spatserar med långa kliv och för sitt paraply med den dödliga ändan framför sig som om dom försökte spetsa vildsvin. Dessa herar på jakt har dock teoretiska möjligheter att se och möjligen undvika sina villt fäktande offer, men det är dock ingen garanti för en klarad livhank eftersom dom i all sin disträ kan glömma bort att dom har sitt dödliga vapen i handen. Minst lika dödlig som halshuggaren, att Tarantino ännu inte gjort en splatt-film om en paraplymördare övergår mitt förstånd.

Snigeln (möjligen kan man kalla den för tvättsvamp eller amöba med). I den här kategorin ryms nog de flesta kön och åldrar men jag ser ändå framför mig en yngre och inte lika respekterande individ, i all min förutfattenhet. Snigeln ser du på bussar och tåg och namnet kommer av dom våta lämningar vedebörande lämnar efter sig på sätet bredvid. In i bussen från det utanförsigkommande regnet kliver snigeln in och sätter sig på ett ledigt sätye. Är sätet bredvid likaledes ledigt så lägger snigeln helt sonika sitt dygnsura paraply på detta, utan en tanke på att andra mer eller mindre torrbakade personer ska sitta där senare. Inte alls dödlig men ack så försrgligt det är att hamna i snigelns bakvatten.

Skvättaren (kan även kallas flaxaren). Här har vi en annan variant av paraplymisshandlare. Vi har redan konstaterat att många paraplybärare är egositiska ända in till skelettet, men den här kategorin tillhör på ett sätt dom värre ändå. Vi talar om dom som efter att tämligen torrbakade, torrskodda mm har vistats utomhus och på väg in i ett hus, buss, pissoar... ja i stort sett allt man kan gå in i, lite nonchalant sträcker sitt paraply bakåt och flaxar med det helt villt för att slippa få med sig vatten in i vart dom nu är på väg. Visst, dom andra urinerande, bussåkarna, kompisarna osv kanske inte vill ha några vattendroppar inomhus, men hallå... den bakom var redan blöt och nu är han/hon genomblöt! Skvättaren är inte direkt dödlig, såvida du inte blir genomblöt, får lunginflammation och dör på grund av attacken, men den kan lika gärna drabba dig på grund det förekommande av skyfallet så skvättaren behöver inte nödvändigtvis vara dödsorsaken och det kan vara svårt att bevisa att just så är fallet. - Tack Jossan för att du påminde mig om denna ack så viktiga grupp paraplyparasiter.

Det var tre fyra olika stereotyper man kan möta på med paraplyet i högsta hugg en dag som denna. Finns det fler? Kommentera gärna så kompletterar jag vartefter.

En annan dag kanske jag reflekterar över paraplyers utseenden och vad dom säger om människor... kanske kanske inte.


Edit: Fler personligheter har tillkommit.

Keep it real =)

Jag vill bara inleda med att säga att det här inlägget kommer att drypa av fördomar så att även de känsligaste läsare nu är varnade och själva kan välja ifall de vill fortsätta läsa eller inte.

Under ett par års tid har vårt kontor varit en byggarbetsplats. Först skulle stora delar av huset byggas om för att bereda plats åt en stor svensk myndighet (vilket tog nära på ett år) och när dom hade flyttat in var det vår tur, då skulle våra lokaler byggas om med oss i dem. Eller ja, det var en sanningn med modifikation, vi fick flytta runt i huset samtidigt som det byggdes om där vi skulle sitta senare - en variant av hela havet stormar på byggmanér skulle man kunna säga.

Under en ombyggnad där det sitter folk i huset upptäcker man ganska snart vad lugn och ro innebär, eller kanske snarare avsaknaden av densamme. Man hade en överenskommelse med hyresvärden och byggentreprenörerna att inga stomljud, dvs betongborrning, bilning mm där ljudet transporteras via betongen runt i huset skulle förekomma under kontorstid. Jag tror inte att jag gissar fel om jag säger att projektledarna och hyresvärden tillhörde dem som INTE hade skumma ljud för sig, men dom var nog dom enda med. Det gick inte två dagar i rad utan att vi fick jaga rätt på byggledarna som sedan fick gå run i huet och leta efter de skyldiga. Och några sådana fanns det aldrig heller, det kunde ligga borrmaskiner runt hörnet och ryka men det var aldrig Kalle eller Pelle (eller vad dom nu kan ha hetat) som hade borrat, det var nog killarna i andra ändan av korridoren. Så där var det som sagt mer eller mindre dagligen.

En annan intressant incident var när dom skulle flytta upp ventilationen från översta våningen till taket. Huset är stort så det finns 4 st identiska installationer och på varje ställe började dom med att ta upp hål i taket, utan att täcka över dom och hoppades på att det inte skulle börja regna. Jag lovar er att om det någonsin har regnat här så var det den sommaren. Flera dagar i rad och vid flera tillfällen fick dom ta hit folk för att suga vatten i källaren pågrund av enorma skyfall. Jag ljuger inte när jag säger att vattnet formligen rann ner för väggarna överallt i huset.

Först när dom jobbade med den fjärde och sista installationen kom dom på att man kan bygga ett tält över hålet ner till resten av huset. Fördom 1: Det var nog knappast omskolade hjärnkirurger vi hade här den sommaren.

Ytterligare en liten söt händelse som var svår att hålla sig för skratt var ventilationskillarna. Den ena var serb och dom andra två var bosnier. Jag har ingenting emot invandring eftersom jag själv härstammar från ett annat land men det blir smått komiskt när man sätter ihop ett arbetslag med människor som knappt kan beställa en kopp kaffe på svenska och dessutom inte ens pratar samma språk inbördes. Efter ett par timmars grävande och rotande i innertaken insåg dom att teckenspråk och grymtningar funkade bäst. - Hey *kille A ropar på B som tittar upp* - Ska den här upp här? - Va? - Ska den här upp här? - Jak inte.. va? *slutligen pekar A på manicken och sedan hålet i innertaket varpå B skiner upp som en sol och nickar jakande* Fördom och slutsats 2: Om man hyr in billig arbetskraft kan det underlätta ifall dom förstår varandra, annars går det mer tid till teckenspråk än fastsättande av detaljer.

Nåväl till slut blir det ju i alla fall fint när dom bygger om och det var egentligen inte bygget i sig (även om man i efterhand kan skratta åt hur mycket som helst) jag ville belysa utan latheten hos vissa människor.

Som jag inledningsvis skrev så bodde vi kvar i huset under renoveringen och det medförde att vi fick flytta på oss vid flera tillfällen fram och tillbaka, inte bara manskap utan även alla förråden blev föremål för flyttar till ena sidan ena dagen och till andra sidan den andra. Vår hyresvärd stod för flyttpersonal i alla lägen men dom hyrde nog inte in dom dyraste till just förrådsflyttarna. Först skulle alla förråd samlas ihop i några överblivna kontorrum tillfälligt och det gick väl hyfsat, allt stod staplat frön golv till tak men det var ändå överskådligt sedan kom skräcken och det är detta som hela inlägget handlar om. Allt kördes till slut ner i vårt nya och förhoppningsvis permanenta förråd i källaren men den ungefärliga ordning som hade funnits tidigare i kaoset är som bortblåst. Jag skulle ner i källaren och leta efter en kartong häromdagen och detta är vad jag möttes av. Min slutsats är att dom helt enkelt lastat allt huller om buller på pallar som dom sedan kört rakt ner, ingen som helst ordning. Vi hittar kartonger med material A på 14 olika ställen och mitt i staplar mm.

Ibland är det skönt att det inte är min egentliga arbetsuppgift att hämta saker i våra förråd, men jag tycker synd om killen som har delar av sitt arbetsmateriel därnere, eller vad tycker ni själva? Fördom och slutats 3: Dom här killarna behöver nog inte ens fundera på mensa.

Har suttit en stund och läst tyskans förhör från den pågående Arboga-rättegången och jag blir inte så lite chockad över hur beräknande och kalla en del människor är. Hur kan man vara så likgiltig och undvikande om man verkligen är oskyldig till mord??? När man läser utskrifterna verkar det nästan som en lek för henne, två barn har bragts om livet och hon roar sig kungligt i rätten.

Visserligen har jag redan tidigare konstaterat att människor bara är människor och alltid kommer att förbli människor, men ibland undrar jag om en del ens är värda att kallas det.

Om hon är skyldig eller inte återstår att se, men det är så att blodet fryser till is och i min värld är det något som står extremt galet till här.

Nu vill jag bli level 30 med druiden och få min mount =)
Senast till helgen ska det målet vara uppnått om jag inte är för trött efter jobbet i veckan =D

For the Horde ;-)

Statistik är kul grejer där man kan utläsa en hel del om sina besökare, idag hittar jag t ex följande som ett litet axplock:

42% använder fortfarande IE 6 och 18% övergått till 7:an
38% föredrar tydligen Firefox

2% har den skummaste skärmupplösning jag sett på evigheter

3% tycker att sidan är såpass intressant att dom kommer in från samma fysiska adress men med olika Ipadresser ;-)

17% tillbringar mer än en timme på sidan

70% knappar in adressen för hand och 30% kommer via en länk från någon annan sida

4% av besöken står olika sökmotorer för

Det är lite spännande att se vad folk läser när dom kommer på besök, vissa kan man till och med faktiskt identifiera utifrån vad dom läst och vart dom kommer ifrån med =)

Igår när jag kommer hem till stationen har bussarna dels övergått till halvtimmes trafik på grund av att klockan passerat 18 (på sommaren behöver folk inte åka buss enligt SL) så jag får stå och vänta en bra stund i regnet på nästa ordinarie buss.

Det är OK det finns ändå tak att stå under.

Underhand så fylls den lilla kuren till bredden av människor som heller inte vill bli blöta i väntan på bussen, vilket i sig också är helt OK även om det ganska snart blir väldigt trångt i denna oas av relativ torrhet.

Det blir dags för bussen att komma, men ingen buss dyker upp. 5 minuter går och blir snart 10 och folk blir mer och mer irriterade. Äntligen skymtar bussen men den stannar 25 m från hållplatsen för ett förarbyte till mångas irritation. När den nye chauffören kör fram kommer först en kvinna och sdkriker åt henne att öppna dörrarna bak så att hon kommer in med vagnen och att hon ska lära sig passa tiderna. Ytterligare någon muttrar ilsket till den stackars chaffören som ledsnar och ropar ut i högtalarna att bussen är försenad på grund av ett vagnfel och även om det regnar behöver man inte bete sig som ett svin, det var inte den nya chaufförens fel att bussen är försenad. Då stormar den förste gaphalsen fram och skriker att chauffören minsan inte behöver skrika på henne =D

Den stackars chauffören blir utskälld fler gånger, bl a kallad för hora och idiot av en resenär innan vi får åka vidare.

Visst förstår jag frustrationen, men i ärlighetens namn undrar jag om inte vi alla som bara ville åka hem och värma oss efter en ofrivillig stund i den översvämmade naturen hade kommit hem lite snabbare utan alla meningslösa påhopp och raseriutbrott, men det är väl som alltid... människor är bara människor och det vore dumt att förvänta sig mer av dem.