sindarinsworld.blogspot.com

Jag vill bara inleda med att säga att det här inlägget kommer att drypa av fördomar så att även de känsligaste läsare nu är varnade och själva kan välja ifall de vill fortsätta läsa eller inte.

Under ett par års tid har vårt kontor varit en byggarbetsplats. Först skulle stora delar av huset byggas om för att bereda plats åt en stor svensk myndighet (vilket tog nära på ett år) och när dom hade flyttat in var det vår tur, då skulle våra lokaler byggas om med oss i dem. Eller ja, det var en sanningn med modifikation, vi fick flytta runt i huset samtidigt som det byggdes om där vi skulle sitta senare - en variant av hela havet stormar på byggmanér skulle man kunna säga.

Under en ombyggnad där det sitter folk i huset upptäcker man ganska snart vad lugn och ro innebär, eller kanske snarare avsaknaden av densamme. Man hade en överenskommelse med hyresvärden och byggentreprenörerna att inga stomljud, dvs betongborrning, bilning mm där ljudet transporteras via betongen runt i huset skulle förekomma under kontorstid. Jag tror inte att jag gissar fel om jag säger att projektledarna och hyresvärden tillhörde dem som INTE hade skumma ljud för sig, men dom var nog dom enda med. Det gick inte två dagar i rad utan att vi fick jaga rätt på byggledarna som sedan fick gå run i huet och leta efter de skyldiga. Och några sådana fanns det aldrig heller, det kunde ligga borrmaskiner runt hörnet och ryka men det var aldrig Kalle eller Pelle (eller vad dom nu kan ha hetat) som hade borrat, det var nog killarna i andra ändan av korridoren. Så där var det som sagt mer eller mindre dagligen.

En annan intressant incident var när dom skulle flytta upp ventilationen från översta våningen till taket. Huset är stort så det finns 4 st identiska installationer och på varje ställe började dom med att ta upp hål i taket, utan att täcka över dom och hoppades på att det inte skulle börja regna. Jag lovar er att om det någonsin har regnat här så var det den sommaren. Flera dagar i rad och vid flera tillfällen fick dom ta hit folk för att suga vatten i källaren pågrund av enorma skyfall. Jag ljuger inte när jag säger att vattnet formligen rann ner för väggarna överallt i huset.

Först när dom jobbade med den fjärde och sista installationen kom dom på att man kan bygga ett tält över hålet ner till resten av huset. Fördom 1: Det var nog knappast omskolade hjärnkirurger vi hade här den sommaren.

Ytterligare en liten söt händelse som var svår att hålla sig för skratt var ventilationskillarna. Den ena var serb och dom andra två var bosnier. Jag har ingenting emot invandring eftersom jag själv härstammar från ett annat land men det blir smått komiskt när man sätter ihop ett arbetslag med människor som knappt kan beställa en kopp kaffe på svenska och dessutom inte ens pratar samma språk inbördes. Efter ett par timmars grävande och rotande i innertaken insåg dom att teckenspråk och grymtningar funkade bäst. - Hey *kille A ropar på B som tittar upp* - Ska den här upp här? - Va? - Ska den här upp här? - Jak inte.. va? *slutligen pekar A på manicken och sedan hålet i innertaket varpå B skiner upp som en sol och nickar jakande* Fördom och slutsats 2: Om man hyr in billig arbetskraft kan det underlätta ifall dom förstår varandra, annars går det mer tid till teckenspråk än fastsättande av detaljer.

Nåväl till slut blir det ju i alla fall fint när dom bygger om och det var egentligen inte bygget i sig (även om man i efterhand kan skratta åt hur mycket som helst) jag ville belysa utan latheten hos vissa människor.

Som jag inledningsvis skrev så bodde vi kvar i huset under renoveringen och det medförde att vi fick flytta på oss vid flera tillfällen fram och tillbaka, inte bara manskap utan även alla förråden blev föremål för flyttar till ena sidan ena dagen och till andra sidan den andra. Vår hyresvärd stod för flyttpersonal i alla lägen men dom hyrde nog inte in dom dyraste till just förrådsflyttarna. Först skulle alla förråd samlas ihop i några överblivna kontorrum tillfälligt och det gick väl hyfsat, allt stod staplat frön golv till tak men det var ändå överskådligt sedan kom skräcken och det är detta som hela inlägget handlar om. Allt kördes till slut ner i vårt nya och förhoppningsvis permanenta förråd i källaren men den ungefärliga ordning som hade funnits tidigare i kaoset är som bortblåst. Jag skulle ner i källaren och leta efter en kartong häromdagen och detta är vad jag möttes av. Min slutsats är att dom helt enkelt lastat allt huller om buller på pallar som dom sedan kört rakt ner, ingen som helst ordning. Vi hittar kartonger med material A på 14 olika ställen och mitt i staplar mm.

Ibland är det skönt att det inte är min egentliga arbetsuppgift att hämta saker i våra förråd, men jag tycker synd om killen som har delar av sitt arbetsmateriel därnere, eller vad tycker ni själva? Fördom och slutats 3: Dom här killarna behöver nog inte ens fundera på mensa.