What a shitty day...

Alternativ rubrik skulle också kunna vara, håll ett öga på nycklarna...

En till två lördagar per termin har vi ett företag på besök hos oss som har provskrivning för ett antal elever. Vad proven går ut på vet jag faktiskt inte och är väl inte så rungande intresserad av heller om jag ska vara ärlig, men eftersom dom hyr lokaler av oss brukar vi hjälpas åt ett par stycken att hålla öppet den dagen, en på morgonen och en annan på eftermiddagen. Inga problem... det är ju klart som korvspad. Idag är det således min tur att öppna lokalerna...

Jag ställde klockan på 6 för att ha en dryg timme på mig innan jag skulle åka, men vaknade faktiskt strax före fem redan och tänkte att det var väl dumt att somna om då så jag började dagen med ett hett bad och en god bok. Tänk om alla dagar kunde börja så.

Framme vid c:a 7.40 larmar jag av, låser upp alla lokaler, går in i lokalen som examinationen ska hållas och ställer iordning det sista. Jag har några minuter tillgodo innan jag ska gå ner och släppa in examinationsledaren så jag går in i ett annat rum och börjar förbererda det jag själv ska arbeta med under dagen. När jag slänger ett getöga på klockan ser jag att det börjar bli dags att gå och släppa in han som leder övningen så jag springer ner till entrén och möter upp honom där. Dum som jag är ställde jag inte upp dörren till våra lokaler eftersom ingen var där inne... Bror Duktig kom fram ur sitt skal och var s ä k e r h e t s m e d v e t e n kruxet var bara att... mina nycklar satt ju kvar i dörren till en av lokalerna i n n a n f ö r vår fortfarande låsta ytterdörr.

Nåväl... ett antal telefonsamtal senare med flera kollegor och en dryga halvtimmes väntan i onödan lyckas vi med hjälp komma in i lokalerna i god tid innan examinationen börjar och dessutom hann bara 5-6 personer komma och vänta på att denna fördömda ytterdörr skulle forceras så jag antar att slutet gott allting gott... so far det vill säga, dagen har ju knappt börjat. Vad mer ska jag kunna strula till under dagen tro?

1 kommentarer och åsikter:

T sa...

ja du, du vet vad man säger...

ingen kan som en gammal man..

du är på väg mot den gyllne pldern som kallas "Gubbe"


:P

Arkiv

Kommentatorer

Widget by Blogger Widgets
Världen betraktad ur mina ögon... Ja mycket mer än så behöver man nog inte säga =) Alla stavfel som för övrigt inte blir rättade under resans gång är en del i erbjudandet - take it or leave it.

Aktörer i min värld

Evilcapricorn (även kallad finskan, Eviltant, Evilsambo eller rätt och slätt Evil) är min finska sambo som styr mitt liv med sina järnnypor ;-)

Devlan (även kallad Älskade N, Dotra Mi m fl) är min äldsta dotter som numera passerat 20-års strecket och gjort mig till världens stoltaste Morfar.

Xvin (även kallad Sonen eftersom jag bara har en av den sorten) är min nyblivne tonåring, det långa håret gör att han ibland blir misstagen för dotter.

Jojo (även kallad Pip, eller den yngsta) är min yngsta dotter med ett galet hästintresse som är större än intresset för pappan till och från =)

Skrik och Panik (kan även kallas Knoll och Tott, den mindre av dom är även Mini-Pip) är Evils döttrar och på heltid ockupanter av ett av rummen i den Sindarinska bostaden.

Vincent (världens finaste lilla unge) är Devlans lilla son och tillika mitt barnbarn.

Katten (heter Morris men kallas allt från Katten till Kissanperkele) är den Norska skogskatten som kom in i livet när Evil gjorde sitt intåg.

Mochino (även kallad Musse eller slangen helt enkelt) är äldsta dotterns majsorm som flyttat hem igen, ja inte dottern då utan ormen, bara för att reta upp och kittla kattens nyfikenhet.

Jack Daniels (även kallad Stumpen) är Sambons nytillskott i familjen. En majsorm som saknar lite av sin svans och som inte alltid riktigt har koll på sin kroppsvolym. En väldigt social rackare dock.

Sindarin (det är i alla fall arbetsnamnet på den) är min lilla Candy cane som nyligen flyttat in i hushållet. Liten och naggande god får man säga.

Alla beskrivna personer finns på riktigt och inverkar på min vardag på ett påtagligt sätt även dom som förekommer i form av pseudonymer.