När blir språket avkodat?

10/02/2008 | Redigera inlägg
Jag satt och lyssnade med ett leende på läpparna på två tonårstjejer som pratade med varandra på tåget imorse och konversationen gick ungefär såhär.

"Å då ba' ja asså vi ba' då ba' typ"
"Visst jag vet, det är fett keff asså ba'"
"Han ba' asså, gjorde det typ"

Ni anar hur det hela fortlöpte. Jag vet inte hur ofta ba' asså och typ dök upp i konversationen men skulle man roat sig med att räkna orden tror jag att dom dök upp oftare än riktiga svenska ord gjorde.

Jag har varit tonåring jag med och visst pratade vi ungefär i samma banor, men det gör vi ju inte nu längre som vuxna så jag började fundera lite på när det kodade fjortisspråket övergår i en mer vuxen och avkodad variant av svenska. Var det kanske när vi började arbeta och vårt vokabulär var tvunget att interagera med andra "vuxnas"?

Någon som har några idéer?

Ja ba' önskar man hade en fet typ kodnyckel asså så att man ba' hänger med i svängarna typ asså... eller nä jag har gjort min beskärda del av språkmissbruk tror jag =)
Etiketter:

2 kommentarer och åsikter:

Jossan sa...

mä asså hallå, va jiddrar du om eller, ja typ fattar inte vad du snackar om ba :)

2 oktober 2008 kl. 10:37
Sindarin sa...

jo asså, jag menar att språket typ blir fett svårt att förstå lixom. Eller inte orden typ eftersom det ba* är asså, ba', fett osv utan typ innebörden i språket typ. Man hajjar asså inte alltid ba'. Orden används dessutom typ fett okonsekvent med asså...

2 oktober 2008 kl. 10:41

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Kommentatorer
Widget by Blogger Widgets
Världen betraktad ur mina ögon... Ja mycket mer än så behöver man nog inte säga =) Alla stavfel som för övrigt inte blir rättade under resans gång är en del i erbjudandet - take it or leave it.

Aktörer i min värld

Evilcapricorn (även kallad finskan, Eviltant, Evilsambo eller rätt och slätt Evil) är min finska sambo som styr mitt liv med sina järnnypor ;-)

Devlan (även kallad Älskade N, Dotra Mi m fl) är min äldsta dotter som numera passerat 20-års strecket och gjort mig till världens stoltaste Morfar.

Xvin (även kallad Sonen eftersom jag bara har en av den sorten) är min nyblivne tonåring, det långa håret gör att han ibland blir misstagen för dotter.

Jojo (även kallad Pip, eller den yngsta) är min yngsta dotter med ett galet hästintresse som är större än intresset för pappan till och från =)

Skrik och Panik (kan även kallas Knoll och Tott, den mindre av dom är även Mini-Pip) är Evils döttrar och på heltid ockupanter av ett av rummen i den Sindarinska bostaden.

Vincent (världens finaste lilla unge) är Devlans lilla son och tillika mitt barnbarn.

Katten (heter Morris men kallas allt från Katten till Kissanperkele) är den Norska skogskatten som kom in i livet när Evil gjorde sitt intåg.

Mochino (även kallad Musse eller slangen helt enkelt) är äldsta dotterns majsorm som flyttat hem igen, ja inte dottern då utan ormen, bara för att reta upp och kittla kattens nyfikenhet.

Jack Daniels (även kallad Stumpen) är Sambons nytillskott i familjen. En majsorm som saknar lite av sin svans och som inte alltid riktigt har koll på sin kroppsvolym. En väldigt social rackare dock.

Sindarin (det är i alla fall arbetsnamnet på den) är min lilla Candy cane som nyligen flyttat in i hushållet. Liten och naggande god får man säga.

Alla beskrivna personer finns på riktigt och inverkar på min vardag på ett påtagligt sätt även dom som förekommer i form av pseudonymer.

Blogger Template created with Artisteer.