Jag säger då det...

Sitter här och läser debattinlägg på Aftonbladet.se och frågan gäller huruvida den nya regeringen skött sig eller inte. Människor drar upp det ena och andra exemplet (varav en del misstänkt rena skrönor) om skräckväldet regeringen skapat.

Jag tänker faktiskt låta det vara osvuret om jag tycker att dom gjort ett bra eller dåligt jobb, vissa saker är riktigt bra och andra förmodligen mindre bra en del skulle kunna vara bra i ett längre perspektiv osv. Det man bör se till är ju som alltid helheten anser jag. Vad gör våra politiker för Sverige, idag, imorgon och vem tar ansvar för det som varit?

Det mest intressanta med att följa en debatt med människor som anser sig sitta inne med alla svaren, märkligt nog är svaren dessutom olika beroende på vem som levererar dem med, så landar det nästan alltid i "vad gör/gjorde/tänker dom om detta?" Ofta rör det sig om frågor/saker som satts i rörelse långt innan av helt andra politiker och som dom som sitter vid makten idag (alltid idag) får ta åt sig äran eller skiten av.

Oavsett om vi ska styra skutan Sverige till höger, i mitten eller till vänster så är tyvärr svensken i sig väldigt otålig och röstar helt och hållet med plånboken idag (alltid idag som sagt). Lovar parti A att höja barnbidraget med fem kronor har dom automatiskt lockat till sig XX% av alla barnfamiljerna, sänker B fastighetsskatten 1% får dom XX% av villarösterna osv osv. Men vad blir slutnotan när man sumerar alla sänkningar och höjningar? Och hur lång tid tar det att genomföra en förändring? Jag börjar tro att svensken vill ha allt serverat på ett fat inom 48 timmar efter valresultet, annars gör dom sittande ett precis lika dåligt jobb som föregångarna. Det mina vänner är summan av kardemumman.

Personligen tror jag att jag i nästa val kommer att lägga min röst på det parti som verkligen vågar blicka längre än de första 48 timmarna och stå för det. Idag agerar våra politiker utifrån vad som är genomförbart på 4 år, efter det kan ju faktiskt dom andra komma till makten och ägna kommande 4 år åt att riva upp alla beslut så varför lägga tid och energi på ett längre perspektiv.

Minns ni hela y2k-problematiken? Någon annan tar över och löser problemet senare.

0 kommentarer och åsikter:

Kommentatorer

Widget by Blogger Widgets
Världen betraktad ur mina ögon... Ja mycket mer än så behöver man nog inte säga =) Alla stavfel som för övrigt inte blir rättade under resans gång är en del i erbjudandet - take it or leave it.

Aktörer i min värld

Evilcapricorn (även kallad finskan, Eviltant, Evilsambo eller rätt och slätt Evil) är min finska sambo som styr mitt liv med sina järnnypor ;-)

Devlan (även kallad Älskade N, Dotra Mi m fl) är min äldsta dotter som numera passerat 20-års strecket och gjort mig till världens stoltaste Morfar.

Xvin (även kallad Sonen eftersom jag bara har en av den sorten) är min nyblivne tonåring, det långa håret gör att han ibland blir misstagen för dotter.

Jojo (även kallad Pip, eller den yngsta) är min yngsta dotter med ett galet hästintresse som är större än intresset för pappan till och från =)

Skrik och Panik (kan även kallas Knoll och Tott, den mindre av dom är även Mini-Pip) är Evils döttrar och på heltid ockupanter av ett av rummen i den Sindarinska bostaden.

Vincent (världens finaste lilla unge) är Devlans lilla son och tillika mitt barnbarn.

Katten (heter Morris men kallas allt från Katten till Kissanperkele) är den Norska skogskatten som kom in i livet när Evil gjorde sitt intåg.

Mochino (även kallad Musse eller slangen helt enkelt) är äldsta dotterns majsorm som flyttat hem igen, ja inte dottern då utan ormen, bara för att reta upp och kittla kattens nyfikenhet.

Jack Daniels (även kallad Stumpen) är Sambons nytillskott i familjen. En majsorm som saknar lite av sin svans och som inte alltid riktigt har koll på sin kroppsvolym. En väldigt social rackare dock.

Sindarin (det är i alla fall arbetsnamnet på den) är min lilla Candy cane som nyligen flyttat in i hushållet. Liten och naggande god får man säga.

Alla beskrivna personer finns på riktigt och inverkar på min vardag på ett påtagligt sätt även dom som förekommer i form av pseudonymer.