Ibland undrar jag

När Sverige ställs inför det faktum att det bor en del riktigt groteska varelser här som inte drar sig för vare sig mord eller våldtäkter så slutar vi manfallt att andas tills dess att den skyldige omhändertagits av lagmaskinen.

Det visar nog på att vi är hyfsat normala och empatiska människor så det finns fortfarande hopp för oss.

Nåväl dessa monster har rätt att få sin sak prövad i rätten innan dom låses in och nyckeln göms på lång tid, även detta får anses som en sund sak.

Det jag funderar över är dom som representerar monstren i rätten. Det är ständigt samma 2-3 personer som försvarar dom grövsta brottslingar som i modern tid terroriserat vår tillvaro. Vad är deras driv? Dom kan knappast vara billiga ändå försvarar dom personer som knappt har råd att boka en tid hos deras sekreterare. Utses dom av rätten eller får våldsmännen (och säkert i viss mån kvinnor) välja själva sitt ombud? - Jag vill ha den där advokaten som alla stjärnorna anlitar, han fick Xs straff sänkt så han kan säkert dribbla bort mitt solklara fall. Jag menar, även om ombuden ska vara opartiska så kan det knappast råda några direkta tvivel när en gärningsman både erkänner och binds till ett offer via teknisk bevisning.

Kanske är det helt enkelt utmaningen som styr, om dom lyckas sänka rubriceringen eller straffet en aning är det kanske en vinst i sig - även om fallet verkar solklart.

0 kommentarer och åsikter:

Kommentatorer

Widget by Blogger Widgets
Världen betraktad ur mina ögon... Ja mycket mer än så behöver man nog inte säga =) Alla stavfel som för övrigt inte blir rättade under resans gång är en del i erbjudandet - take it or leave it.

Aktörer i min värld

Evilcapricorn (även kallad finskan, Eviltant, Evilsambo eller rätt och slätt Evil) är min finska sambo som styr mitt liv med sina järnnypor ;-)

Devlan (även kallad Älskade N, Dotra Mi m fl) är min äldsta dotter som numera passerat 20-års strecket och gjort mig till världens stoltaste Morfar.

Xvin (även kallad Sonen eftersom jag bara har en av den sorten) är min nyblivne tonåring, det långa håret gör att han ibland blir misstagen för dotter.

Jojo (även kallad Pip, eller den yngsta) är min yngsta dotter med ett galet hästintresse som är större än intresset för pappan till och från =)

Skrik och Panik (kan även kallas Knoll och Tott, den mindre av dom är även Mini-Pip) är Evils döttrar och på heltid ockupanter av ett av rummen i den Sindarinska bostaden.

Vincent (världens finaste lilla unge) är Devlans lilla son och tillika mitt barnbarn.

Katten (heter Morris men kallas allt från Katten till Kissanperkele) är den Norska skogskatten som kom in i livet när Evil gjorde sitt intåg.

Mochino (även kallad Musse eller slangen helt enkelt) är äldsta dotterns majsorm som flyttat hem igen, ja inte dottern då utan ormen, bara för att reta upp och kittla kattens nyfikenhet.

Jack Daniels (även kallad Stumpen) är Sambons nytillskott i familjen. En majsorm som saknar lite av sin svans och som inte alltid riktigt har koll på sin kroppsvolym. En väldigt social rackare dock.

Sindarin (det är i alla fall arbetsnamnet på den) är min lilla Candy cane som nyligen flyttat in i hushållet. Liten och naggande god får man säga.

Alla beskrivna personer finns på riktigt och inverkar på min vardag på ett påtagligt sätt även dom som förekommer i form av pseudonymer.