sindarinsworld.blogspot.com

Så då har lördagen passerat (med råge) och det so skulle bli årets bästa lördag är över.

Sa jag att det regnade? Det gjorde det i alla fall... rejält. Men inte under två timmar Iron Maiden.

Så var det värt det? 12 timmar i regn, att gå in till stan från Universitetet när regnet öste ner så att till och med underkläderna gick att vrida ur? Trängas med 47.000 personer på en leråker av varierande djup?

Som fan!!! Arrangemanget i sig kunde varit bättre dock. Det var en underbar lineup men gällande logistiken borde arrangörerna ta lärdom av andra festivaler.

Men... 47.000 Maidenfans på en leråker gjorde det hela värt flera gånger om.

'Cos every day counts!

Vill du ha fler besökare till din blogg?
Ännu ett bra sätt att öka bloggens besökare

det man vet nu.

Det snurrar många tankar i skallen idag. Tänk om man kunde gjort något för att förhindra en sak eller påverkat en annan osv. Men det går ju inte att ändra på något i efterhand.

Jag funderar vidare på hur vi påverkas av människor i vår omgivning, på gott och ont. En del människor visar sig vara någon helt annan än vi trott från början så vi lämnar dom bakom oss och en del andra växer och blir så mycket större än man någonsin trott var möjligt.

Jag tänker mycket på hur jag känner inför människor i min omgivning, t ex hur den stora lilla hjälten jag känner alltid påverkar mig. Jag snubblade över ett gammalt blogginlägg hon skrivit och mina ögon tårades på nytt, dels av det sorgliga som stod där men också glädjetårar över att hennes liv och mitt ibland korsas så att det slår gnistor om det. En liten människa i vissas ögon och en av dom största som gått på den här jorden i mina.

Så olika uppfattar vi människor, visst är det lite lustigt ändå.

Någon dag ska jag nog skriva ett lite gnälligt inlägg som sammanfattar sommaren, men inte idag. Idag är jag tacksam över människor som berört mig och fått mig att växa som individ... det och att morgondagen bär med sig den troligtvis bästa lördagen på evigheter =)

Det här inlägget var bara en massa ord som behövde komma ut.

'Cos every day counts!

Vill du ha fler besökare till din blogg?
Ännu ett bra sätt att öka bloggens besökare

En vän till mig har gått bort... egentligen inte helt oväntat men abrupt och tidigare än väntat. En från början osannolik vänskap har över natt ändats för gott.

Vår vänskap började som något helt annat, jag tyckte faktiskt att du var ganska odräglig och du tyckte nog att jag var oresonlig, men vi respekterade varandras ståndpunkter och med tiden utvecklades respekten till vänskap. Under lång tid mailade vi varandra flera gånger om dagen, vi bytte tankar med varandra och stötta varandra genom livets irrvägar.

Nu känner jag mig som Mattis, jag vill bara ropa "Du saknas mig!!! Du saknas mig så det skär i bröstet!!!"

Aldrig mer kommer vi att utbyta tankar, aldrig mer kommer du att be mig om råd, aldrig mer kolla hur det är med mig, aldrig och aldrig mer. Aldrig mer kommer att vara för evigt.

Nu har din rastlösa själ äntligen funnit frid.
Sov gott min vän, vi ses i Nangijala.

'Cos every day counts!

Vill du ha fler besökare till din blogg?Ännu ett bra sätt att öka bloggens besökare

Ja ingen har väl missat att Victoria och Daniel äntligen fått gifta sig, nu kanske lugnet kan lägra sig över Stockholm igen. Ja det vill säga innan turisterna kommer på allvar.

Frågan om monarkins vara eller icke vara kommer naturligt upp på tape

ten igen. Hur 2000-tal är det att ärva ett ämbete? Ett tämligen uddlöst ämbete, men likväl ett ämbete.

Jag läser och hör överallt om hur mycket kungahuset tjänar utan att göra ett skvatt för pengarna, och det framförs ofta som ett huvudargument för varför vi skulle lägga ner monarikin i Sverige. Så låt oss leka lite med siffror för att få ett hum om vad monarkin kostar oss vanliga dödliga svenskar.

Vi börjar med att påstå att kungahuset får ett apanage på 120 miljoner om året. Det innebär att Hovstaten kostar oss vanliga dödliga 10 miljoner i månaden. Okej, det var mycket tänker du nu. Då räknar vi vidare... Vi är drygt 9 miljoner invånare i det här landet så det innebär att apanaget utslaget per invånare är c:a 10 spänn i månaden.

Okej, vi snackar altså en förmögenhet här, kom ihåg att vi här räknar på hur mycket kungahuset kostar oss per invånare, inte faktiska skattepengar, hur staten finansierar apanaget, dvs hur stor del av det som kommer direkt från skattepengarna har jag faktiskt ingen aning om.

Nåväl, 10 spänn i månaden. Wow!! Så vad gör då kungafamiljen för sitt apanage, jo hälften av pengarna går tydligen åt till att underhålla fastigheter osv, dvs våra svenska slott bland annat, med andra ord, en hel del av de svenska kulturbyggnaderna, delar av vårt kulturarv kostar oss med andra ord 5 kronor i månaden. Den andra hälften går således till kungafamiljen och deras uppehälle, dvs representation osv. Dom är ju ute och representerar Sverige rätt många dagar per år så det kan väl kanske kännas rimligt att dom får en femma i månaden för att göra det.

När man benar upp det hela så kostar inte kungahuset oss dödliga den förmögenhet som många vill få det till.

Så om vi kikar på alternativen då. Om vi sparkar ut kungafamiljen och tillsätter en president istället, hur ser det då ut? Jo alltså... 5 spänn i månaden kommer ju fortfarande att gå till att underhålla alla byggnader som är en del av det svenska kulturarvet och jag gissar att jag skulle få betala minst en femma i månaden till presidenten och dennes stab... dom ska väl ha lön dom med eller?

Med andra ord... ur ekonomisk synvinkel är det nog summa sumarum. President eller kung... båda kostar mig som dödlig en tia i månaden, så att det är så himla dyrt biter faktiskt inte som argument. Vill man ersätta monarkerna så får man nog hitta sakligare argument än att det kostar svenska folket en förmögenhet.

Sen om man ska kunna födas till sitt uddlösa ämbete eller väljas till det låter jag egentligen vara osvuret, jag kan leva med både och även om jag anser att monarkin är den del av den svenska historien som vi bör värna om. Frågan är väl om en president blir lika mycket av en galjonsfigur som monarken eller om han/hon skulle ersätta rollen som vår statsminister har idag. Frågan är också om vår kakafoni till riksdag egentligen skulle vilja införa ett annat styre än det vi har idag. Men vad vet väl egentligen jag.

Oavsett vad jag tycker och tänker så tror jag i min stilla ro att Victoria trots allt blir vår siste svenska regent, om monarkin inte avskaffas under kungens tid så misstänker jag att den kommer att avskaffas under den kommande drottningens, men det är ju som sagt också bara vad jag tror.

Bilden är tagen av Paul Hansen och lånad på www.royalcourt.se

'Cos every day counts!

Vill du ha fler besökare till din blogg?Ännu ett bra sätt att öka bloggens besökare

Jag har visst en hjärna visade det sig =) och den är dessutom helt frisk.

'Cos every day counts!

Vill du ha fler besökare till din blogg?Ännu ett bra sätt att öka bloggens besökare

Jag sitter och kikar lite i min vänlista på Facebook och inser att den representerar många gångna epoker i mitt liv. Där finns minnen från ett långt och innehållsrikt liv.

En del namn gör att jag ofrivilligt dyker rätt ner i barndomens djup, andra gör att minnen från en tonåring pockar på. Där finns namn som fanns med när mina barn föddes, olika namn för olika barn. Det finns namn som förknippas med viss musik och andra med annan musik. Vissa namn är mer aktuella i samtiden än andra. Vissa namn har hängt med på stora delar av min resa, andra står kvar på stationer jag redan passerat.

Vissa namn betyder mer för mig än andra, en del skulle jag inte vilja byta ut för allt i världen. En del har delat min gråt, andra min skratt.

Min vänlista är ett tvärsnitt på det liv jag levt and I like it.

'Cos every day counts!

Vill du ha fler besökare till din blogg?Ännu ett bra sätt att öka bloggens besökare

Det var bara för ett par dagar sedan som jag läste att Heaven and Hell ställt in sommarens spelningar på grund av Ronnie James Dios cancerbehandling. Skittrist minst sagt eftersom RJD alltid varit en av de största små ikonerna för hårdrockare världen över. Jag läste kommentarer som att behandlingen tog på krafter men att det ändå såg ganska lovande ut så jag tänkte inte så mycket mer på det just då.

Så kom bomben... som en löpeöd spred sig ryktet över internet att cancern hade besegrat RJD och på hans egna hemsida bekräftades ryktena som sanna.

Fan, fan, fan. En legend, en kung, en gud har gått bort alldeles för tidigt. Jag minns det nästan som igår när jag hörde Holy Diver för första gången. Sacred Heart tour var för övrigt den första konsert jag såg som dåvarade 15 åring (eller kan jag ha varit 16 tro?)

'Cos every day counts!

Vill du ha fler besökare till din blogg?Ännu ett bra sätt att öka bloggens besökare

'Cos every day counts!

Vill du ha fler besökare till din blogg?Ännu ett bra sätt att öka bloggens besökare

Det började med att jag hittade en person jag tyckte väldigt mycket om för sådär 25 år sedan och vi pratade lite och efter det dök det upp namn efter namn med andra människor som figurerade i början av livet. Riktigt spännande till en början men när nyhetens behag lägger sig inser jag att det gått 25 år sedan vi träffades senast och vi har alla förändrats. Någon som betydde allt för 25 år sedan kan verka mest besvärad av kontakten, andra svarar kanske inte alls. Vi kanske helt enkelt inte har något att prata om längre, vad vet jag.

Vad beror det på funderar jag vidare. Har jag själv en del i det kanske? En gammal klasskamrat frågade rent ut, vart tog du egentligen vägen? Då inser jag att ur ett annat perspektiv försvann jag nog från jordens yta för många år sedan. Jag antar att jag ville lämna de mörka åren bakom mig och aldrig titta tillbaka. Som barn var det nog den största av farhågor, att det dolda skulle komma upp ur skuggorna och granskas av allt och alla. Därför kom vuxendomen som en efterlängtad biljett bort från allt som ingen skulle veta om.

Idag kan jag se tillbaka och se ljusglimtarna men som barn fanns skuggorna alltid runt hörnet och övermörkade det mesta.

Varenda gång jag åker igenom mina barndoms hoods glimtar ljuspunkterna och jag undrar lite vad som hänt med en eller annan person, men som sagt, det var 25 år sedan och kanske är det så att vattnet under broarna fört oss ljusår ifrån varandra.

Min vakna tid gårmer eller mindre åt att hålla mig upprätt tills det blir dags för sömn då jag leker klubbad säl fram till klockan ringer osv.

Så vad har trots det hunnit hända sedan sist? Inte så jättemycket faktiskt. Jag har äntligen fått min efterlängtade lur. Love it. Enda nackdelen med den är det virituella tangentbordet, jag kommer aldrig bli vän med sådna som tur är har jag min jobbmobil som man kan skriva längre avhandlingar på istället, en trotjänare som förhoppningsvis kommer att bytas ut mot något lite mindre segt till sommaren =)

I övrigt tuffar livet på i maklig takt och det regnar i Stockholm idag. Yeey

Jag är lite ledsen idag men framförallt är jag uppgiven. Jag hör människor som pratar om sina drömmar och hur dom aldrig kommer att gå i uppfyllelse.

"Jag borde vara nöjd med mitt skitliv, det blir ändå aldrig bättre än såhär. Jag förtjänar inte bättre än såhär"

Nä det är helt rätt, om man ger upp och kastar in handduken så kommer det a l d r i g att bli bättre än såhär. Om man däremot kavlar upp ärmarna, spottar i nävarna och säger till sig själv "jag fixar det här, jag vägrar att acceptera att livet ska stagnera till ett innehållslöst vacuum" så kan jag lova att fajten är långt ifrån över.

Nu är det visserligen upp till var och en att dra sin gräns för hur långt man är villig att gå, hur högt ribban ska sitta, om man vill nå upp till stjärnorna osv. Men drar man gränsen i det som varit kan jag inte se hur man någonsin ska komma vidare i livet.

Tack för ordet.

'Cos every day counts!

Vill du ha fler besökare till din blogg?
Ännu ett bra sätt att öka bloggens besökare

När jag är sådär gammal att jag slutat arbeta och så.

Tills helt nyligen det vill säga. Jag känner en större och större längtan till mina rötter så när jag blir sådär gammal och skruttig att ingen längre vill veta av mig kanske jag ska ta och åka 'hem' istället och bli det jag innerst inne nog varit hela tiden.