Men tack så jävla mycket då

12/23/2009 | Redigera inlägg
Jag sitter och funderar lite på mäniskor som gör oss ont, såhär kvällen före dopparedagen. Ja dom gör oss kanske inte nödvändigtvis ont just denna dag utan det är idag jag funderar på dom.

Vet ni vilka dom värsta skitstövlarna är? Jo det är dom som berövar oss på vår präktighet, dom självgoda jäklarna som trampar sönder vår omsorsgfullt ihopsnickrade självbild där vi porträtterar oss själva som gudomliga och ofelbara. Dom jäklarna skulle det vara skottpengar på.

Vad ska dom på våra gudomliga ikoner att göra va?

Ja gott folk, bättre än så blir det inte denna dag före doparedagen,ironi är en underskattad gåva.

Jag hoppas att ni alla får en riktigt underbar jul och kom ihåg att det finns alltid dom som har det värre, men som klagar desto mindre. Jag sänder en varm Karl Bertil Johnsson tanke till familjen som gav av sitt överflöd till dom i samhället som inte hade det lika gott ställt, jag är övertygad om att flerbarnsmamman med dubbla arbeten öppnade kuvertet med en glädjetår i ögat och tackade sin lyckliga stjärna. Hundra kronor är parkeringspengar för vissa och lyx i överflöd för andra.

Take care of eachother 'coz every fucking day counts.

Etiketter:

3 kommentarer och åsikter:

Mela sa...

Goooood Fortsättning och Stooor Kram

26 december 2009 kl. 01:01
Jossan sa...

Jag kan bara hålla med!

28 december 2009 kl. 09:36
Sindarin sa...

Mela: detsamma lilla du, detsamma =)

Jossan: Jag kan inte sluta tänka på dom där människorna och den glädjen dom måste ha spridit i mörkret, det får en att stanna upp och tänka efter vad jag själv kunde ha gjort för en främling. Det här tål definitivt att tänkas vidare på

28 december 2009 kl. 12:41

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Kommentatorer
Widget by Blogger Widgets
Världen betraktad ur mina ögon... Ja mycket mer än så behöver man nog inte säga =) Alla stavfel som för övrigt inte blir rättade under resans gång är en del i erbjudandet - take it or leave it.

Aktörer i min värld

Evilcapricorn (även kallad finskan, Eviltant, Evilsambo eller rätt och slätt Evil) är min finska sambo som styr mitt liv med sina järnnypor ;-)

Devlan (även kallad Älskade N, Dotra Mi m fl) är min äldsta dotter som numera passerat 20-års strecket och gjort mig till världens stoltaste Morfar.

Xvin (även kallad Sonen eftersom jag bara har en av den sorten) är min nyblivne tonåring, det långa håret gör att han ibland blir misstagen för dotter.

Jojo (även kallad Pip, eller den yngsta) är min yngsta dotter med ett galet hästintresse som är större än intresset för pappan till och från =)

Skrik och Panik (kan även kallas Knoll och Tott, den mindre av dom är även Mini-Pip) är Evils döttrar och på heltid ockupanter av ett av rummen i den Sindarinska bostaden.

Vincent (världens finaste lilla unge) är Devlans lilla son och tillika mitt barnbarn.

Katten (heter Morris men kallas allt från Katten till Kissanperkele) är den Norska skogskatten som kom in i livet när Evil gjorde sitt intåg.

Mochino (även kallad Musse eller slangen helt enkelt) är äldsta dotterns majsorm som flyttat hem igen, ja inte dottern då utan ormen, bara för att reta upp och kittla kattens nyfikenhet.

Jack Daniels (även kallad Stumpen) är Sambons nytillskott i familjen. En majsorm som saknar lite av sin svans och som inte alltid riktigt har koll på sin kroppsvolym. En väldigt social rackare dock.

Sindarin (det är i alla fall arbetsnamnet på den) är min lilla Candy cane som nyligen flyttat in i hushållet. Liten och naggande god får man säga.

Alla beskrivna personer finns på riktigt och inverkar på min vardag på ett påtagligt sätt även dom som förekommer i form av pseudonymer.

Blogger Template created with Artisteer.