My confession
10/12/2009 |
Redigera inlägg
Redigera inlägg
Jag började blogga föe att sätta tankar på pränt. Först var det bara spånerier och analyser av saker som sker ute i världen. Efter ett tag började jag rikta mina funderingar lite närmre mig själv och min direkta omgivning med.
I början struntade jag blankt i om någon läste och kommenterade, det var kul när någon bekräftade en tanke eller två men mer än så var det faktiskt inte. Men efter ett tag började själva interaktionen bli en drivfjäder i sig och bloggandet utvecklades till ett litet beroende. Intressanta människor och diskussioner kom med i ekvationen och man kände sig som en i en liten exklusiv skara. Jakten på mer information var lika viktig som luften vi andas "vad skrev han/hon senast?" "har jag fått svar på mina kommentarer?" osv.
Nu kan jag, med blandade känslor ska erkännas, inse att intresset svalknat en aning, jag är inte lika intressant som dom andra. Kommentarerna minskar till ett minimum, svar på egna kommentarer uteblir, mail blir inte besvarade osv. Men det är faktiskt okej, jag borde insett själv att jag inte tillhör någon utvald skara, jag är för mainstream för att platsa faktiskt och jag har en rätt så bra tillvaro på min egen kant. Underbar sambo, 5 kids som sällan gör vardagen ointressant, ett barnbarn som inget annat osv.
Då återstår bara en fråga, ska jag återgå till att bara blogga för min egen skull eller lägga ner helt och hållet? Innehållet har ju blivit toktråkigt.
I början struntade jag blankt i om någon läste och kommenterade, det var kul när någon bekräftade en tanke eller två men mer än så var det faktiskt inte. Men efter ett tag började själva interaktionen bli en drivfjäder i sig och bloggandet utvecklades till ett litet beroende. Intressanta människor och diskussioner kom med i ekvationen och man kände sig som en i en liten exklusiv skara. Jakten på mer information var lika viktig som luften vi andas "vad skrev han/hon senast?" "har jag fått svar på mina kommentarer?" osv.
Nu kan jag, med blandade känslor ska erkännas, inse att intresset svalknat en aning, jag är inte lika intressant som dom andra. Kommentarerna minskar till ett minimum, svar på egna kommentarer uteblir, mail blir inte besvarade osv. Men det är faktiskt okej, jag borde insett själv att jag inte tillhör någon utvald skara, jag är för mainstream för att platsa faktiskt och jag har en rätt så bra tillvaro på min egen kant. Underbar sambo, 5 kids som sällan gör vardagen ointressant, ett barnbarn som inget annat osv.
Då återstår bara en fråga, ska jag återgå till att bara blogga för min egen skull eller lägga ner helt och hållet? Innehållet har ju blivit toktråkigt.
Etiketter:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer och åsikter:
Fortsätta såklart. För din egen skull! JAg märker också att intresset falnat HELT för lilla Stormen.
Vi är för lyckliga helt enkelt.
Stormen: Mitt intresse för dig tar aldrig slut =) You are remarkable helt enkelt =)
Är du dum eller?! Du är en av mina favvisar iaf... Kram
HÖrrööö! Du tillhör min utvalda skara... =) Så de så! Även om jag är tokdålig på att va här inne o busa.
Catten ska skärpa sig! Mjaa! =)
Bamsekram!
jag tycker alls inte din blogg är tråkig, och jag tittar in så ofta jag kan för att se om du har uppdaterat!
Men du ska bara fortsätta skriva om du själv känner för det, inte för att du känner dig tvingad!
Tack va söta ni är =)
Kram på er, ni tillhör faktiskt mina favoriter ni med =)
fortsätt mer än gärna.. =)
Allti kul å läsa om dig/er juh...
KRamen
Mela: Tack och bock... det är kul att läsa att ditt liv går framåt på alla växlar utom dom som skadar med =P
Skicka en kommentar