Kraften att förlåta

Jag satt och funderade lite på det här med att förlåta människor och just att förlåta människor som gjort oss oförätter är oerhört starkt, det ger oss förmågan att gå vidare i livet istället för att bittert stå kvar och stampa på samma punkt år ut och år in.

Jag köper att man kanske inte kan förlåta allt som alla gjort i en handvändning, men med tiden mår man bättre av att försöka lägga det förflutna bakom sig. Vi kan inte ändra på det som hänt men vi kan hitta vägar som gör att vi bearbetar det och lär oss att leva med det. Det förflutna bär vi alltid med oss, tricket är att inte låta det påverka vår framtid.

Jag har nog förlåtit alla människor som gjort mig en oförätt, behandlat mig som skit, snott mitt toapapper osv, inte nödvändigtvis mano a mano, det finns trots allt människor jag har valt att sortera bort ur mitt liv av olika skäl men jag låter inte det dom gjort mig påverka vart jag är på väg idag, i morgon, om en vecka osv. Den mest smärtsamma och längst pågående av mina upplevelser förlät jag efter människans död, men det gjorde att jag kunde fortsätta med mitt liv utan att längre bli påverkad av just det förflutna. Jag har till och med förlåtit människor som egentligen inte förtjänade det, men å andra sidan, dom är tvungna att leva med sig själva varendaste dag vilket jag givetvis numera slipper och det är straff nog kan jag tänka.

Så vad jag egentligen ville säga var att ni bör hitta kraften i er själva att faktiskt förlåta er omgivning, det är förlösande för båder er och dom ni inte kommer vidare på grund av er historia i hop.

'Cos every day counts!

Vill du ha fler besökare till din blogg?
Ännu ett bra sätt att öka bloggens besökare


0 kommentarer och åsikter:

Kommentatorer

Widget by Blogger Widgets
Världen betraktad ur mina ögon... Ja mycket mer än så behöver man nog inte säga =) Alla stavfel som för övrigt inte blir rättade under resans gång är en del i erbjudandet - take it or leave it.

Aktörer i min värld

Evilcapricorn (även kallad finskan, Eviltant, Evilsambo eller rätt och slätt Evil) är min finska sambo som styr mitt liv med sina järnnypor ;-)

Devlan (även kallad Älskade N, Dotra Mi m fl) är min äldsta dotter som numera passerat 20-års strecket och gjort mig till världens stoltaste Morfar.

Xvin (även kallad Sonen eftersom jag bara har en av den sorten) är min nyblivne tonåring, det långa håret gör att han ibland blir misstagen för dotter.

Jojo (även kallad Pip, eller den yngsta) är min yngsta dotter med ett galet hästintresse som är större än intresset för pappan till och från =)

Skrik och Panik (kan även kallas Knoll och Tott, den mindre av dom är även Mini-Pip) är Evils döttrar och på heltid ockupanter av ett av rummen i den Sindarinska bostaden.

Vincent (världens finaste lilla unge) är Devlans lilla son och tillika mitt barnbarn.

Katten (heter Morris men kallas allt från Katten till Kissanperkele) är den Norska skogskatten som kom in i livet när Evil gjorde sitt intåg.

Mochino (även kallad Musse eller slangen helt enkelt) är äldsta dotterns majsorm som flyttat hem igen, ja inte dottern då utan ormen, bara för att reta upp och kittla kattens nyfikenhet.

Jack Daniels (även kallad Stumpen) är Sambons nytillskott i familjen. En majsorm som saknar lite av sin svans och som inte alltid riktigt har koll på sin kroppsvolym. En väldigt social rackare dock.

Sindarin (det är i alla fall arbetsnamnet på den) är min lilla Candy cane som nyligen flyttat in i hushållet. Liten och naggande god får man säga.

Alla beskrivna personer finns på riktigt och inverkar på min vardag på ett påtagligt sätt även dom som förekommer i form av pseudonymer.