Att blogga eller inte blogga

Jag hade egentligen inte så mycket att blogga om idag, det vill säga tills jag började fundera lite om fenomenet blogg och hur dom används.

Varför bloggar vi egentligen?

För en del har bloggen blivit en publik dagbok där vi får följa med i vardagen. Andra skriver om saker som intresserar dom, t ex festande, mode eller en udda hobby. Ytterligare andra använder sitt utrymme på internet för att pika och trycka ner andra för att dölja sina egna brister och frustrationer. Sen finns det dom som använder sin blogg i terapeutiskt syfte, ett bollplank där dom kan beta av och framförallt bearbeta livets trauman. Slutligen (egentligen finns det nog en uppsjö "kategorier" mer, men här tog min inspiration slut) finns det dom som genom sina texter växer ur sitt gråa och trista liv för att bli beundrade som stora stjärnor för en stund.

Själv skriver jag om saker som rör sig i mitt röriga huvud, här och nu med varierande resultat och ämnen.

Vad bloggar du om och varför?

12 kommentarer och åsikter:

K. sa...

Bloggar om det som rör sig i min lilla skalle. Alltså om allt och inget :)

Sindarin sa...

Kajsa: Jag höll på att säga att ditt huvud inte alls är litet... men sen kom jag på att du ju visst är liten så jag ångrade mig... liten ;-)

Den där Stormen och hennes paraply.. sa...

Om mig själv
För jag är så intressant! :)

Sindarin sa...

Stormen: Klart du är... du är en av Sveriges mest intressanta personer ;-)

K. sa...

Haha! "Kärt barn har många namn", så det är helt ok att bli kallad liten ;)

Sindarin sa...

Kajsa: Har du fler namn än liten... liten? =P

K. sa...

Alldeles för många!

Sindarin sa...

Kajsa: Äsch... det räcker ju med liten =)

Simmelimaka sa...

Ja, det var en bra fråga.
Jag bloggar för att jag håller på att spricka ibland. Vill göra mig av med tankar, utan att behöva göra det öga mot öga.
Har skrivit av mig några av mitt livs jobbigaste händelser, för att jag kände att jag går under om jag inte kan bli av med det.
Men överväger varje dag att lägga ner.

Cat sa...

Hmm... Jag vet faktiskt inte varför jag bloggar längre. Det blev inte som jag från början tänkt mig. Min blogg är crap. Ska jag va ärlig så funderar jag på att lägga ner den.. Men vi får se.. Behöver ju samtidigt nånstans att klottra ner all skit. Kanske bättre att starta en ny o vara helt anonym..=)

Sindarin sa...

Simmelimaka: Inte tycker jag att du ska lägga ner den om den ger utlopp för din innersta tankar, men det är ju bara min simpla åsikt... inte så mycket att ta hänsyn till när det kommer till kritan tänker jag... men ändå =)

Sindarin sa...

Cat: Jag tror inte att du skulle klara av att vaa anonym faktiskt ;-) och det är bara på gott. Det finns så mycket Cat i dig att det skulle sippra fram genom sprickorna ändå. Fortsätt att vara du tycker jag =)

Kommentatorer

Widget by Blogger Widgets
Världen betraktad ur mina ögon... Ja mycket mer än så behöver man nog inte säga =) Alla stavfel som för övrigt inte blir rättade under resans gång är en del i erbjudandet - take it or leave it.

Aktörer i min värld

Evilcapricorn (även kallad finskan, Eviltant, Evilsambo eller rätt och slätt Evil) är min finska sambo som styr mitt liv med sina järnnypor ;-)

Devlan (även kallad Älskade N, Dotra Mi m fl) är min äldsta dotter som numera passerat 20-års strecket och gjort mig till världens stoltaste Morfar.

Xvin (även kallad Sonen eftersom jag bara har en av den sorten) är min nyblivne tonåring, det långa håret gör att han ibland blir misstagen för dotter.

Jojo (även kallad Pip, eller den yngsta) är min yngsta dotter med ett galet hästintresse som är större än intresset för pappan till och från =)

Skrik och Panik (kan även kallas Knoll och Tott, den mindre av dom är även Mini-Pip) är Evils döttrar och på heltid ockupanter av ett av rummen i den Sindarinska bostaden.

Vincent (världens finaste lilla unge) är Devlans lilla son och tillika mitt barnbarn.

Katten (heter Morris men kallas allt från Katten till Kissanperkele) är den Norska skogskatten som kom in i livet när Evil gjorde sitt intåg.

Mochino (även kallad Musse eller slangen helt enkelt) är äldsta dotterns majsorm som flyttat hem igen, ja inte dottern då utan ormen, bara för att reta upp och kittla kattens nyfikenhet.

Jack Daniels (även kallad Stumpen) är Sambons nytillskott i familjen. En majsorm som saknar lite av sin svans och som inte alltid riktigt har koll på sin kroppsvolym. En väldigt social rackare dock.

Sindarin (det är i alla fall arbetsnamnet på den) är min lilla Candy cane som nyligen flyttat in i hushållet. Liten och naggande god får man säga.

Alla beskrivna personer finns på riktigt och inverkar på min vardag på ett påtagligt sätt även dom som förekommer i form av pseudonymer.