sindarinsworld.blogspot.com

Här följer den första bildsekvensen från stambytet...

Den första bilden visar en glimt av det som mötte oss när vi kom hem. Byggmaterielet bestående av diverse rör mm finns inte med på den här bilden.


Här kommer grannens avlopp samt vattenrören ner genom kökstaket och vidare in genom väggen till hallgarderoberna...


Rörens väg genom garderoberna och sovrummet.


Hål mellan toalett och badrum.


Här stod det visst en toalett en gång i tiden...


Ja såhär ska väl ett badrum se ut va?

'Cos every day counts!

Vill du ha fler besökare till din blogg?

Det var med med ett par delar förväntan och lika många delar skräck vi öppnade ytterdörren hemma igår kväll. Vi hade resonnerat lite kring hur mycket dom egentligen kunde hunnit med på första dagen.

Det första som mötte oss var ett svart golv, det var långt mycket skitigare än vi ens i våra vildaste fantasier kunnat föreställa oss. Dessutom var hallen belamrad av byggmateriel som ännu inte kommit på plats.

Det är altså såhär ska vi leva de kommande åtta veckorna.

När den första skräcken lagt sig gick vi runt för att se exakt vad som hunnit hända denna första byggdag. Nya rör (avlopp och vatten uppifrån) har letat sig ner genom kökstaket och vidare genom garderober i hallen och ett sovrum. Hål för rören är upptagna mellan toalett och badrum samt att all inredning i såväl badrum som toalett har försvunnit. På hela taget är jag ändå rätt imponerad över hur mycket dom faktiskt hunnit med på en dag. Tyvärr håller dom nog inte samma tempo i alla moment dock, då skulle det inte ta några åtta veckor.

Så för att summera dag ett. Vi har ett beboeligt vardagsrum, ett kök som ser ut som fan, ett sovrum man inte ens kommer in i, ett sovrum som just nu ser ut som fan och dessutom fungerar som förråd och toalett. Vi skiter i något som kallas Skogstoa, det ser ut som en 30 liters hink i papp med ett toalock. Spolningen sker genom att man slänger på pellets. Ja just det, vi har inget badrum eller toalett. Sist men inte minst har vi en hall man hellre drar på sig gummistövlar i än tar av sig några skor.

Jag som alltid skäller på barn som går in med skor, nu kan man inte vistas inomhus utan skor.

Bilder på spektaklet kommer lite senare idag.

När vet man att ens förtroende är förbrukat bland dem man företräder?

En liten fingervisning Wanja Lundby-Wedin kan vara när man 1) ertappas med handen i kakburken och först leker struts... kör ner huvudet i sanden och låtsas att man inte finns för att 2) senare förneka att man vet vad det handlar om. Den sista spiken Wanja är när man slutligen tvingas erkänna att man kanske inte hållit sig riktigt till sanningen 3) ändå försöker att rädda så mycket av kaksmulorna (som i ärlighetens namn ändå är ganska så mycket större än smulor) det bara går genom att behålla de godaste körsbären på kakan.

När man tagit sig genom alla tre stegen har man förbrukat förtroendet hos dom man företräder. Bara dina (numera före detta) styrelsearvoden skulle försörja två av dina medlemmar under ett år... det är något att tänka på kanske?

Jag håller nog opinionen - det är dags att avgå nu.

'Cos every day counts!

Vill du ha fler besökare till din blogg?

Den här dagen har alla förutsättningar i världen att gå till historien som en av de stora måndagarna.

Jag började dagen med att vakna runt kvart över tre och sedan slumra till och från till halv sex när klockan ringde. Som vanligt somnar man ju givetvis in någon halvtimme innan det är dags att gå upp efter att ha legat ett par timmar och funderat på att kliva upp en bra stund före tuppen.

Väl uppe duschade jag, åt frukost och begav mig iväg mot jobbet. Det var bara det att tågtrafiken denna soliga måndagmorgon levde sitt eget liv. Tåg tagna ur trafik, signalsystem satt ur fukntion mm skapar hyggliga förseningar i trafiken och försenade tåg kryper fram i sakta mak. Jag tror nästan att vi blev omkrupna av ett och annat spädbarn på vägen.

Nu är jag i alla fall på väg och har avverkat en bra bit så om allt håller bör jag hunnit till jobbet före 9 hoppas jag.

Undrar hur mycket mer som kan tänkas haverera innan måndagen är över. Stay tuned for updates.

Igår gick sambon efter upphetsningen över ormäggen och filosoferade för sig själv. Hon tänkte som så att det enda som fattades nu var lite tillökning bland våra Malawi med. Det är på tiden eftersom dom börjar bli så stora. Och då såg hon helt plötsligt ett litet mörkt yngel som simmade in i ett skrymsle.

Så man kan lugnt påstå att vårkänslorna spirar lite varstans hemma hos oss nu.

Lite Malawiyngel är egentligen inte speciellt upphetsande, men det är inte så fasligt många månader sedan vi gjorde om akvariet så dom har aldrig fått smått innan.

En annan spännande småttinghistoria är våra svarta kristaller (räkor) som bär på rom. Dom är inte så fortplantningsbenägna så den tillökningen är också väldigt spännande.

Nog talat om fortplantning. Nu ska jag kasta mig in i den sista duschen och ta farväl av mitt gamla badrum. På återseende om 8 veckor, javisst men då kommer det ju att vara helt nytt.

Ha en underbar dag på er.

Ända till idag såg det ut som om Cat skulle få veckans kommentar även denna vecka, men dagens händelser måste ju ändå göra att det istället blir Jossans kommentar i inlägget om en lycklig liten rymmare.

Josefine sa...
tips : dubbelkolla könen på era ormar :)

'Cos every day counts!

Vill du ha fler besökare till din blogg?

Ni vet hur jag har sagt förr att saker inte alltid blir som man tänkt sig? Idag fick vi ett rejält bevis på det.

Dotterns majsorm som flyttade in för ett år sedan (eller nåt) har alltid varit en han och när vi skaffade nästa orm så var ju det också en han. Idag när jag skulle städa terrariet så visade det sig dock att den första han i själva verket är en hon. Under vattenskålen hade hon gjort sig ett litet bo och lagt ägg och ytterligare ett par var på väg ut.

På bilden ser ni 14 st små nylagda ormägg.

Efter lite dividerande har vi gjort i ordning en kläckningskammare för att se om något av äggen kan överleva och kläckas. Det kan ha gått lite för lång tid mellan det att hon la äggen till dess att de kom in i en kläckningskammare så det återstår att se helt enkelt. Det blir nog i vilket fall som läge att uppdatera ansökningshandlingarna när handläggaren från Miljö- och hälsa kommer på onsdag för att besiktiga djurhållningen =)

'Cos every day counts!

Vill du ha fler besökare till din blogg?

Det spekuleras i om det är djurrättsaktivister som placerar ut glas i våra kycklingar just nu och det är väl knappast speciellt osannolikt egentligen, men varför då frågar jag mig? Ja inte att man misstänker dom för det är nog ganska solklart egentligen, utan varför gör man så?

Hanteingen lär knappast bli bättre av att man saboterar flera hundra ton mat... det kommer ju bara att leda till att nya flera hundra ton djur får lida. Hur kan det på något som helst vis gynna djuren? Eller resonnerar man som självmordsbombare och andra terrorister att lite svinn får man räkna med för att rädda djuren? Lite svinn skulle då vara flera hundra ton djur i det här fallet. Med ett sådant resonnemang är man bara något trappsteg under killar som Hitler i evolutionstrappan, han tyckte också att man kunde offra några miljoner människor för att höja den ariska rasen till skyarna.

Lite svinn får man väl ta för att uppnå ett högre syfte... eller hur? Nähä inte när det gäller människor tydligen... jag tror att jag fattar, men dom små djuren dom offrar sig gärna i veganterrorismens namn.

Ett annat exempel på hur delar av begåvningsreserven sällar sig till veganterroristerna är när man släpper ut flera tusen minkar som är uppfödda för att bli pälsar till Blondinbella och hennes kompisar. Dom djuren är avlade i fångenskap och har inte den blekaste aning om hur man klarar sig i naturen så det enda man uppnår genom att släppa ut dem är att ge de vilda djuren lite extra näringstillskott en stund... det vill säga om minkarna ens överlever tillräckligt länge för att bli någons middag.

Missförstå mig rätt nu allihop... Jag är lika mycket emot hanteringen av våra djur som ska bli föda, pälsar eller vad syftet för djurhållningen än är om den är regelvidrig. Men att försöka förändra hanteringen genom dum terrorism kommer i slutändan bara att vända opinionen mot djurrättsaktivisterna snarare än hanteringen i sig. Med sina handlingar plågar dom ihjäl lika många djur som den tänka konsumtionshanteringen gör och på så vis tvingar man lika många djur att genomlida samma behandling för att tillfredsställa konsumenternas efterfrågan. Och att inbilla sig att man skadar industrin ekonomiskt är snudd på ännu mer korkat. Sålänge som efterfrågan finns kommer folk att betala... även om proudktionskostnaderna stiger på grund av sabotage. Vem tjänar på detta? Inte djurrättsaktivisterna. Inte djuren. Inte konsumenterna. Jo tillverkarna själva är dom som tjänar extra pengar i slutändan. Dom kommer ju knappast att bjuda oss på mellanskillnaden.

Vill man förändra levnadsvillkoren eller än bättre människors konsumtion av produkter där djuren haft ett dåligt liv... informera och exponera hanteringen istället. Hur många slutade t ex att konsumera prdukter som innehåller gåsdun efter att ha sett dokumentärer om hur gässen har det på vägen till våra jackor och täcken? Eller vem har väl glömt hur vi reagerade när det uppdagades hur grym säljakten är? Vill ni skapa opinion mot pälsindustrin? Visa Blondinbella med anhängare hur djuren flås levande och slängs på hög istället.

Men jag glömde... ett visst svinn är acceptabelt för den goda sakens skull. Hitlers idéer håller än idag. Det känns väl bra att veta. Vem vet, det kanske rent av var bättre förr?

OBS! De länkade filmerna är extremt grymma så vill du inte se djur plågas klicka inte på länkarna (säljakten och de skinnade djuren är samma film)!

Edit: Jag hittade en bra artikel på ämnet i aftonbladet.

'Cos every day counts!

Vill du ha fler besökare till din blogg?

Kom hem för en timme sedan från bowling/middag. Kvällen var hyfsat rolig och jag kom inte sist i bowlingen i alla fall. Till middag åt jag en ljuvligt god hamburgare med bröd och pommes, inte nyttigt någon stans I know, men det var det banne mig värt :-)

Jag ligger här i sängen och borde sova, men sömnen vill inte riktigt infinna sig och både min bok och min leksak (enligt Suss) ligger kvar på jobbet. Då återstår bara mobilen att leka med. Sambon sov redan när jag kom hem ser du.

I morgon är det i alla fall äntligen veckans sista arbetsdag och den ska vikas helt åt min värstaste arbetsuppgift fakturering.

Wish me luck för nu släcker jag lampan igen.

Många människor far fram genom livet med ljusets hastighet och spanar in vad alla andra har, vad alla andra gör, vad dom inte har, vad dom inte gör osv. Med andra ord så jämför dom sina resultat och framgångar med andra var och varannan sekund. Förmodligen för att se om dom är bättre eller sämre lottade. Men dom glömmer upp att stanna till och reflektera över vad det är dom EGENTLIGEN har själva. Eller vad dom EGENTLIGEN åstadkommit själva med för den delen.

Att ränna omkring och jämföra sig med allt och alla för att överglänsa varandra tar bort fokus på dom små vackra tingen som sker runt om oss hela tiden. Snart kommer t ex nyckelpigorna som ett säkert tecken på att våren/sommaren är på väg. Men vem ser en liten nyckelpiga när man har fullt upp med att tråna efter grannens BMW? När stannade du förresten upp bara för att lukta på blommorna?

Mitt råd är, skit i alla andra och njut av det just DIN dag har att erbjuda. Ditt liv är just DITT liv och det avnjutes allra bäst av DIG. Vem bryr sig egentligen vad grannen har... blir du en lyckligare människa av att tråna efter grannens bil, hus, fru, swimmingpool osv? Inte mycket va? Skulle du ens vara lyckligare om du HADE grannens bil, hus, fru, swimmingpool? Kanske för en stund men jag tror ändå att den sanna glädjen kommer från betydligt mindre ting. Harmoni kommer inifrån och inte från grannens bil.

'Cos every day counts!

Vill du ha fler besökare till din blogg?

Idag är det kanske dags för en liten viktuppdatering igen och givetvis går det bra, annars hade jag nog inte lagt upp ett diagram igen ;-) Nu är faktiskt det 9:e kilot besegrat så det är dags att ta sikte på det 10:e. Första delmålet var som sagt 12 kilo och sen är det bara att fortsätta. Eller?

Fan vad jag är bra rent ut sagt =)

Ikväll blir det onyttigt dock, vi ska ut på grillresturang med förre vdn så då blir det nog både fet mat och potatis, men man kanske kan unna sig det någon gång ibland. =)

'Cos every day counts!

Vill du ha fler besökare till din blogg?

Jag vet, jag har inte hunnit med vare sig blogg eller kontakter så värst mycket i veckan. Jobb och förberedelser inför nästa vecka har tagit den mesta tiden i anspråk. Men det blir förhoppningsvis bättre snart.

Ikväll ska vi förresten ut och käka middag med den numer före detta vdn och tacka av honom. Skumt på något vis eftersom han funnits här i en evighet men samtidigt är det spännande att se vad framtiden bär med sig. Det är ju faktiskt kul att åka till jobbet igen så något gott måste ju komma ut av bytet tycker jag.

Nu ska jag ägna mig åt min bok resten av vägen ;-)

Pax vobiscum

och inte den här dagen heller. Jag ligger precis lika mycket efter som jag gjorde imorse ;-)

På plussidan ligger ändå att vi haft en rörpul här som hjälpt till att trimma in vår efterlängtade kylanläggning (det tog bara ett år att få den på plats). Hejja värden =P

Tack vare Petra blir det lite Bon Jovi i högtalarna nu =)

Nu går jag och skär lite papper.

'Cos every day counts!

Vill du ha fler besökare till din blogg?

Då är jag på väg tillbaka till jobbet då.

Under en dags frånvaro hann jag få tillräckligt många akuta ärenden att resten av veckans planering ställs på sin spets. Den positiva sidan av det är att helt plötsligt har jag inga som helst problem med att avgöra vad jag ska göra på min lediga skärtorsdag. I normala fall skulle jag legat i sängen och gottat mig åt att sambon jobbar medans jag är ledig, men huset fullt av byggkillar sätter stopp för sådana planer så jag åker nog in och försöker jobba ikapp lite grann.

Har ni tänkt på hur djupt rotade en del dumheter sitter i oss?

Som barn fick vi för oss (och förmodligen alla andra ungar med) att vissa brunnslock skulle man inte trampa på för det skulle hända olika saker i ens liv, beroende på vilken typ av lock det var man trampat på. Dagvattenbrunnar kan jag förvisso än idag tycka ser ut som bottenlösa hål som leder rätt ner i underjorden, om inte annat så vet alla som sett eller läst Det hur vådligt det kan vara där nere. They all float down there.

Men alla dom andra? Rent nonsens, men likväl finner jag mig omedvetet ta ett extra steg åt sidan hellre än att kliva på dessa ödets tidsinställda bomber. Inte för att jag som vuxen fortfarande tror på brunnslockens magi, men det sitter i ryggmärgen.

En annan liten noja jag har är när jag kommer upp från tunnelbanan vid Karlaplan. Dår saknar ett av vändkorsen en platta i själva korset. Själva korsen består av tre bågar med en metallplatta ditsvetsad i mitten, men på en av bågarna saknas som sagt denna platta. Om just den bågen är uppåt siktar jag alltid på just den utgångsspärren.

Varför? Inte den blekaste faktiskt, världen går ju inte direkt under och dom andra spärrarna fungerar minst lika bra. Men ändå fastnar jag i den där spärrens magiska dragningskraft.

Visst är det märkligt ändå hur våra hjärnspöken lyckas utöva sin makt över vår lilla tillvaro.

Har du något särskilt du undviker eller bara måste göra, av oförklarliga anledningar?