Jag är bitter

Eller... egentligen inte men jag kan bara konstatera att även om jag vanligtvis lyckas förlåta de flesta människor för saker de gör så finns det faktiskt en del personer vars tidigare ageranden tyvärr dömt dem till oändlig vistelse i min privata skärseld. Jag är den första att erkänna min egen småsinnighet men så är det tyvärr.

Hur kommer det sig att vissa människor lyckas ta sig över den där osynliga linjen när man inte kunde bry sig mindre om hur det går för dem i deras fortsatta liv. Fast det är klart... slit och släng har väl aldrig varit min grej direkt och nog ska man väl ändå försöka ha som strävan att hålla sig till sanningen åtminstonde ibland? Fan där hade jag ju två av anledningarna. Nu känns det genast bättre och mitt dåliga samvete för att jag inte lyckas förlåta allt och alla är aningens mildrad.

'Cos every day counts!

1 kommentarer och åsikter:

T sa...

vi är alla lite till mans som en Mandel, lite bitter ibland och lite söt ibland.

men helt rätt, svär av dej

Arkiv

Kommentatorer

Widget by Blogger Widgets
Världen betraktad ur mina ögon... Ja mycket mer än så behöver man nog inte säga =) Alla stavfel som för övrigt inte blir rättade under resans gång är en del i erbjudandet - take it or leave it.

Aktörer i min värld

Evilcapricorn (även kallad finskan, Eviltant, Evilsambo eller rätt och slätt Evil) är min finska sambo som styr mitt liv med sina järnnypor ;-)

Devlan (även kallad Älskade N, Dotra Mi m fl) är min äldsta dotter som numera passerat 20-års strecket och gjort mig till världens stoltaste Morfar.

Xvin (även kallad Sonen eftersom jag bara har en av den sorten) är min nyblivne tonåring, det långa håret gör att han ibland blir misstagen för dotter.

Jojo (även kallad Pip, eller den yngsta) är min yngsta dotter med ett galet hästintresse som är större än intresset för pappan till och från =)

Skrik och Panik (kan även kallas Knoll och Tott, den mindre av dom är även Mini-Pip) är Evils döttrar och på heltid ockupanter av ett av rummen i den Sindarinska bostaden.

Vincent (världens finaste lilla unge) är Devlans lilla son och tillika mitt barnbarn.

Katten (heter Morris men kallas allt från Katten till Kissanperkele) är den Norska skogskatten som kom in i livet när Evil gjorde sitt intåg.

Mochino (även kallad Musse eller slangen helt enkelt) är äldsta dotterns majsorm som flyttat hem igen, ja inte dottern då utan ormen, bara för att reta upp och kittla kattens nyfikenhet.

Jack Daniels (även kallad Stumpen) är Sambons nytillskott i familjen. En majsorm som saknar lite av sin svans och som inte alltid riktigt har koll på sin kroppsvolym. En väldigt social rackare dock.

Sindarin (det är i alla fall arbetsnamnet på den) är min lilla Candy cane som nyligen flyttat in i hushållet. Liten och naggande god får man säga.

Alla beskrivna personer finns på riktigt och inverkar på min vardag på ett påtagligt sätt även dom som förekommer i form av pseudonymer.