Inte alls impulsiv

Idag skulle vi iväg och gratta en kompis och hade ingen egentlig plan på vad vi skulle köpa. På vägen dit stannade vi till hos en annan kompis, bland annat för att hämta en litet mindre terrarium till snoken vi har hemma åt honom, dom var egentligen två från början som bara åt levande yngel så vi skulle utfodra dem tills de lärde sig äta död fisk, en av dom överlevde tyvärr inte eftersom den rymde och inte dök upp förrän det var dags att simma med fiskarna. Den andra lever och frodas men behöver ett mer rymningssäkert terrarium så det fick den idag.

I vilket fall som så visste vi att han med ormarna hade några majsormar han ville bli av med så vi kikade lite på dom med och Snyggfinskan fastnade för en vuxen, normalfärgad majsorm som dessutom tappat en liten bit av svansen. Hon fick den runt halsen och den la sig i hennes luva och sen var det kört. Han verkar dock väldigt social vilket är ett trevligt tillskott i terrariet. Eftersom ormen var defekt ville han inte ha mer än en hundring för den så Mochino fick en roommate i dag. Min älskade sambo är inte alls impulsiv... vad får dig att tro det? Han hade även en apsnygg svart albino för en femhundring men det fick räcka med en ny orm idag.

Innan vi gick till sängs fick jag möblera om lite hastigt och lustigt med så att dom fick ett nytt gömställe, den nya ormen (som fick det fantasifulla namnet Stumpen) är nämligen en aaaaning större än Mochino, han är c:a 120 och minst dubbelt så tjock som vår orm så gamla gömställen räcker helt enkelt inte till för den nya, han försökte t ex tränga ner sig i Mochinos grottsten så att locket for all jordens väg. Det är inte lätt att vara omfångsrik =)

På tal om omfångsrik så har jag förresten gått ner hela 1,5 kilo sedan förra veckan. Det gör nog närmare 5 kilo totalt på 4 veckor nu.

'Cos every day counts!

Vill du ha fler besökare till din blogg?

4 kommentarer och åsikter:

Anonym sa...

Men allvarligt! Den nya är ju nästan lika lång som jag är kort!!! Kommer aldrig våga sätta min fot i ert hem...*ryser i hela kroppen*

Josefine sa...

Det är kul med djur!

Och du är superduktig med vikten!!!! Peppa peppa!!

Sindarin sa...

Lillan: dom är ordentligt inlåsta så det är ingen fara =)

Jossan: Visst =)

The Evil one sa...

Lillan: bara för en råkade rymma betyder det inte att dom andra skla lyckas asså jag menar nu e alla ordentligt inlåsta! lovar!!!

Arkiv

Kommentatorer

Widget by Blogger Widgets
Världen betraktad ur mina ögon... Ja mycket mer än så behöver man nog inte säga =) Alla stavfel som för övrigt inte blir rättade under resans gång är en del i erbjudandet - take it or leave it.

Aktörer i min värld

Evilcapricorn (även kallad finskan, Eviltant, Evilsambo eller rätt och slätt Evil) är min finska sambo som styr mitt liv med sina järnnypor ;-)

Devlan (även kallad Älskade N, Dotra Mi m fl) är min äldsta dotter som numera passerat 20-års strecket och gjort mig till världens stoltaste Morfar.

Xvin (även kallad Sonen eftersom jag bara har en av den sorten) är min nyblivne tonåring, det långa håret gör att han ibland blir misstagen för dotter.

Jojo (även kallad Pip, eller den yngsta) är min yngsta dotter med ett galet hästintresse som är större än intresset för pappan till och från =)

Skrik och Panik (kan även kallas Knoll och Tott, den mindre av dom är även Mini-Pip) är Evils döttrar och på heltid ockupanter av ett av rummen i den Sindarinska bostaden.

Vincent (världens finaste lilla unge) är Devlans lilla son och tillika mitt barnbarn.

Katten (heter Morris men kallas allt från Katten till Kissanperkele) är den Norska skogskatten som kom in i livet när Evil gjorde sitt intåg.

Mochino (även kallad Musse eller slangen helt enkelt) är äldsta dotterns majsorm som flyttat hem igen, ja inte dottern då utan ormen, bara för att reta upp och kittla kattens nyfikenhet.

Jack Daniels (även kallad Stumpen) är Sambons nytillskott i familjen. En majsorm som saknar lite av sin svans och som inte alltid riktigt har koll på sin kroppsvolym. En väldigt social rackare dock.

Sindarin (det är i alla fall arbetsnamnet på den) är min lilla Candy cane som nyligen flyttat in i hushållet. Liten och naggande god får man säga.

Alla beskrivna personer finns på riktigt och inverkar på min vardag på ett påtagligt sätt även dom som förekommer i form av pseudonymer.