Snål egoism

2/24/2009 | Redigera inlägg
Dagen började helt ok och det verkade först som om det inte skulle bli något inlägg på vägen till jobbet. Jag kände mig lugn och harmonisk och full tillfreds med att sitta och titta på vinterlandskapet som passerade utanför bussen när solen sakta steg ovanför trätopparna. Det var ända till kärringen med paraplyvagnen klev på.

För er som inte vet det sedan tidigare så åker man gratis på bussarna i Stockholm om man har barn i barnvagn, oavsett om det är en liggavagn, sittvagn, sulky osv, vilket en hel del tar fasta på och utnyttjar tills barnet knappt får plats i sin vagn längre.

Nåväl, det sitter en mamma med vagn på bussen redan men när mamman med paraplyvagnen kliver på ställer hon sig upp, fäller ner handtaget på vagnen och ställer den till rätta så att den andra vagnen ska få pats. För det första sitter inte ens barnet, som jag skulle uppskatta till c:a 5 år, i vagnen när dom kliver på. Ska man använda sitt barn som bussbiljett kan man väl åtminstone göra sken av att barnet verkligen åker vagn till bussen om inte annat. För det andra så slänger hon lite nonchalant in vagnen på barnvagnsplatsen och tar med sig barnet och sätter sig ett par rader bort. Under hela resan åker den här tomma paraplyvagnen fram och tillbaka och tränger upp den första mamman mer och mer i ett hörn utan att den andra gör ett smack åt hennes vagn som löper amok. En annan passagerare får rycka in och ställa skiten på plats.

Så till det mest upprörande. Vid en senare hållplats står en mamma med en tvillingvagn. Vanligtvis brukar föräldrar med vagn försöka skapa plats åt varandra på bussen, paraplyvagnar brukar fällas ihop osv. Icke nu. Mamman med tvillingvagnen fick helt sonika vänta på nästa buss eller gå till sin destination. Tack vare en snål kärring som använder sitt barn som bussbiljett.

Vid ändhållplatsen fick dessutom den första mamman ställa undan och trixa runt vagnen i fråga för att hon och skulle kunna komma av bussen. Den andra hade inte en tanke på att flytta på sin bussbiljett som blockerade utgången på bussen.

Det mina vänner rubbade mina cirklar en aning i dag.

Hur började din dag?

Bilden på vagnarna är lånade på Stockholm Stads hemsida.
Etiketter:

0 kommentarer och åsikter:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Arkiv

Kommentatorer
Widget by Blogger Widgets
Världen betraktad ur mina ögon... Ja mycket mer än så behöver man nog inte säga =) Alla stavfel som för övrigt inte blir rättade under resans gång är en del i erbjudandet - take it or leave it.

Aktörer i min värld

Evilcapricorn (även kallad finskan, Eviltant, Evilsambo eller rätt och slätt Evil) är min finska sambo som styr mitt liv med sina järnnypor ;-)

Devlan (även kallad Älskade N, Dotra Mi m fl) är min äldsta dotter som numera passerat 20-års strecket och gjort mig till världens stoltaste Morfar.

Xvin (även kallad Sonen eftersom jag bara har en av den sorten) är min nyblivne tonåring, det långa håret gör att han ibland blir misstagen för dotter.

Jojo (även kallad Pip, eller den yngsta) är min yngsta dotter med ett galet hästintresse som är större än intresset för pappan till och från =)

Skrik och Panik (kan även kallas Knoll och Tott, den mindre av dom är även Mini-Pip) är Evils döttrar och på heltid ockupanter av ett av rummen i den Sindarinska bostaden.

Vincent (världens finaste lilla unge) är Devlans lilla son och tillika mitt barnbarn.

Katten (heter Morris men kallas allt från Katten till Kissanperkele) är den Norska skogskatten som kom in i livet när Evil gjorde sitt intåg.

Mochino (även kallad Musse eller slangen helt enkelt) är äldsta dotterns majsorm som flyttat hem igen, ja inte dottern då utan ormen, bara för att reta upp och kittla kattens nyfikenhet.

Jack Daniels (även kallad Stumpen) är Sambons nytillskott i familjen. En majsorm som saknar lite av sin svans och som inte alltid riktigt har koll på sin kroppsvolym. En väldigt social rackare dock.

Sindarin (det är i alla fall arbetsnamnet på den) är min lilla Candy cane som nyligen flyttat in i hushållet. Liten och naggande god får man säga.

Alla beskrivna personer finns på riktigt och inverkar på min vardag på ett påtagligt sätt även dom som förekommer i form av pseudonymer.

Blogger Template created with Artisteer.