Kommunikation

Så nu har det hänt igen, trots mitt vaakum i hjärnan så har ändå en tanke formats som jag tänkte försöka dela med mig av med er.

Kort och gott, prata med varandra.

Okej tänker ni. Vad nu då? Egentligen ingenting faktiskt. Jag funderade bara lite på hur vi ofta tar beslut baserade på antaganden bara för att vi är för rädda/lata/ointresserade osv att ta reda på sanningen. Ibland kan det bero på att våra antaganden är behagligare än sanningen. Men ska vi vara ärliga så baserar vi dom ju på en lögn då.

Nä som en vis man nyss sa; prata med varandra istället. På så vis får ni reda på hur läget ligger.

Som vanligt är jag betydligt bättre på att råda än jag är på att leva som jag lär. Jag tänker ofta i min ensamhet och analyserar sönder problemen för att till sist komma fram till ett antagande om hur saker och ting ligger till. Inte alltid, men ganska ofta. Vilket givetvis är fruktansvärt dumt, det är ju faktiskt upp till 50 procents chans att jag har fel.

Alla typer av relationer bygger på kommunikation av något slag. Är era relationer värda att riskera på grund av kass kommunikation?

Så vill ni nå oanade framgångar? Gör som jag säger och inte som jag gör.

Frågor på det?

12 kommentarer och åsikter:

Kajsa sa...

Utan kommunikation är man fan lost..

Sindarin sa...

Kajsa: Visst är det så och ändå är det så svårt att föra en dialog ibland. Människan är en fuckad varelse i vår herres hage =P

Kajsa sa...

Haha ja, men annars vore livet för lätt :P

Sindarin sa...

Kajsa: Ja hittills har ingen kommit fram med en fungerande användarmanual över livet. Allt sker via trial-and-error =)

Rosy Red sa...

Jag är dessvärre expert på att hitta på saker i mitt huvud fats jag brular också ha rätt i mina antaganden, lite scary...eller kvinnlig intuition.

Sindarin sa...

Rosy: Kan jag komma till dig med mina antaganden då? =P Så kan du sålla ut dom som är rätt och fel menar jag? =)

ZuZiBuZ (Susanne) sa...

Jag å det där med att retas heter det nog... :)

Sindarin sa...

Zuz: Jaaaa kanske de me =P

ZuZiBuZ (Susanne) sa...

Annars är det jue niner som gäller... :P

Cc79 sa...

Det är supersvårt att prata ibland (iaf när känslor är involverade - du vet ju hur jag funkar där...). Men visst ÄR det så att kommunikation är A och O.

Jag tror även att det är viktigt att tala i klartext... Ingen, varken kvinna eller man, kan läsa mellan raderna. Luddighet skapar bara fler frågor...

Sindarin sa...

Cc: Visst är det så. Det är ytterligare en aspekt i hur olika män och kvinnor tänker. Vi tror att vi förmedlar våra tankar och att de blir mottagna så som vi avser, men egentligen så pratar vi ju inte ens samma språk över könsgränserna. Så inte undra på att det blir missförstånd i våra relationer.

Sindarin sa...

Zuz: Ack dessa stackars djur =P

Arkiv

Kommentatorer

Widget by Blogger Widgets
Världen betraktad ur mina ögon... Ja mycket mer än så behöver man nog inte säga =) Alla stavfel som för övrigt inte blir rättade under resans gång är en del i erbjudandet - take it or leave it.

Aktörer i min värld

Evilcapricorn (även kallad finskan, Eviltant, Evilsambo eller rätt och slätt Evil) är min finska sambo som styr mitt liv med sina järnnypor ;-)

Devlan (även kallad Älskade N, Dotra Mi m fl) är min äldsta dotter som numera passerat 20-års strecket och gjort mig till världens stoltaste Morfar.

Xvin (även kallad Sonen eftersom jag bara har en av den sorten) är min nyblivne tonåring, det långa håret gör att han ibland blir misstagen för dotter.

Jojo (även kallad Pip, eller den yngsta) är min yngsta dotter med ett galet hästintresse som är större än intresset för pappan till och från =)

Skrik och Panik (kan även kallas Knoll och Tott, den mindre av dom är även Mini-Pip) är Evils döttrar och på heltid ockupanter av ett av rummen i den Sindarinska bostaden.

Vincent (världens finaste lilla unge) är Devlans lilla son och tillika mitt barnbarn.

Katten (heter Morris men kallas allt från Katten till Kissanperkele) är den Norska skogskatten som kom in i livet när Evil gjorde sitt intåg.

Mochino (även kallad Musse eller slangen helt enkelt) är äldsta dotterns majsorm som flyttat hem igen, ja inte dottern då utan ormen, bara för att reta upp och kittla kattens nyfikenhet.

Jack Daniels (även kallad Stumpen) är Sambons nytillskott i familjen. En majsorm som saknar lite av sin svans och som inte alltid riktigt har koll på sin kroppsvolym. En väldigt social rackare dock.

Sindarin (det är i alla fall arbetsnamnet på den) är min lilla Candy cane som nyligen flyttat in i hushållet. Liten och naggande god får man säga.

Alla beskrivna personer finns på riktigt och inverkar på min vardag på ett påtagligt sätt även dom som förekommer i form av pseudonymer.