sindarinsworld.blogspot.com

Idag funderar jag lite kring sanningar och osanningar. En del lever sina hela liv med den ena lögnen efter den andra och såfort en lögn uppdagas slätar dom över den med en ny.

Det är givetvis den enkla utvägen, men vad gör dom när och om omgivningen börjar ifrågasätta hela deras existens? Plättlätt, då drar dom vidare till nya jaktmarker där ingen känner till dem sedan tidigare. Hur många gånger under vår livstid har vi inte sett det hända med någon som blivit ertappad en gång för mycket med handen i kakburken?

Nåväl vad är då en lögn? Det kan ju vara allt från genomtänkta bedrägerier till undanhållna sanningar. Vissa sanningar kanske inte är helt lämpliga att avslöjas vid varje givet tillfälle, det ska jag tyvärr erkänna, man kan t ex få veta saker i förtroende som inte får spridas vidare. En annan sak kan vara rent förödande om dom kommer fram i förtid. När det handlar om affärsangelägenheter kan det till och med vara olagligt att inte ljuga för stunden. Sen kan man även undanhålla valda delar av sanningen för att t ex framstå i bättre dager hos betraktaren. Gud vilken skön natt vi hade, men du kanske borde uppsöka infektionskliniken nu tillhör definitivt den kategorin av undanhållna sanningar.

Är det ok att skydda sig med en lögn? Egentligen inte skulle jag vilja säga men samtidigt finns det ju en liten gråzon i form av undanhållna sanningar här ovan. Vi skonar nog alla någon vid något tillfälle för att vi anser att sanningen skulle göra för ont just nu. På gott och ont ska tilläggas för varje lögn, vit som svart är en undviken sanning vare sig man vill eller inte.

Även om jag i princip anser att det är förkastligt att ljuga inför andra anser jag ändå att ljuga för sig själv är snäppet värre eftersom lögnerna då blir "sanningar" och på så vis banar väg för fler och fler lögner. Livslögner kan vara attans så besvärliga att ta sig ur med eftersom den ena lögnen ofta vävts ihop med en annan så börjar man repa upp väven kan hela tillvaron på kort tid rasa samman totalt. Då hade lite ärlighet kanske varit att föredra från första början.

Sanningen svider ibland heter det och visst är det så. En del sanningar svider som fan och en del som levererar dem blir hatade för livet. Men frågan är väl ändå vilket som är värst i längden, att veta med sig att man konstant är oärlig mot någon eller att veta att man åtminstone gjort vad man kan för att hjälpa denne. Som vanligt lutar jag mot det senare i långa loppet, annars blir man ju till slut som dom som gång på annan skyler över en lögn med en annan.

Sammanfattningsvis så är det bättre att tala sanning och åtminstone kanske förtjäna respekt för det än att ljuga sig igenom livet. Lögnaren får hela tiden se sig över axeln för att kontrollera att inte demonerna hinner ikapp. Den som talar sanning sover om inte annat ofta bättre om natten.

Avslutningsvis vill jag dock höja ett litet varnande finger. På frågan - älskling ser jag tjock ut i dom här jeansen är det politiskt korrekta svaret alltid nej, oavsett om den som frågar väger 50 eller 150 kg. Soffan är en fungerande sovplats men balkongen i - 10 grader är inget att föredra.

'Cos every day counts!

Vill du ha fler besökare till din blogg?