Med bloggen som känslomätare

Ibland blir jag lite skeptisk till om bloggandet ät 100 procent bra. Det är bra för att man får möjlighet att t ex skriva av sig en massa saker som kan vara svåra att sätta ord på eller svåra att adressera helt enkelt.

Rosy var inne på att det snarare var läsandet av andras tragedier som drog ner det egna humöret och det kan jag nog visst skriva under på jag också.

Kommentarerna däremot, era underbara kommentarer vissa dagar kan få en pissig dag att vända till en helt underbar dag. Jag läste igenom dom kommentarer jag inte hunnit svara på (och några till för att komma till de nyaste, allt är inte smidigt när man mailar via mobilen) och jag blir alldeles varm inombords av den omtanke och värme en del av er lämnar efter er. Det är nästan som när den man älskar lämnar rummet och man ligger kvar i sängen och myser av hennes doft som fortfarande är kvar i rummet.

Ni är helt underbara.

Innan någon wiseguy förstör stämningen ska jag själv säga att visst, alla doftspår en människa lämnar efter sig är inte nödvändigtvis mysiga ;-)

2 kommentarer och åsikter:

ZuZiBuZ (Susanne) sa...

Så långt tänkte jag inte... :D Men du är jue på väg att rensa ut gammal skit (demoner) nu så det stämmer nog liiite... ;)

Sindarin sa...

Zuz: Aaaah du tänker så? =P

Arkiv

Kommentatorer

Widget by Blogger Widgets
Världen betraktad ur mina ögon... Ja mycket mer än så behöver man nog inte säga =) Alla stavfel som för övrigt inte blir rättade under resans gång är en del i erbjudandet - take it or leave it.

Aktörer i min värld

Evilcapricorn (även kallad finskan, Eviltant, Evilsambo eller rätt och slätt Evil) är min finska sambo som styr mitt liv med sina järnnypor ;-)

Devlan (även kallad Älskade N, Dotra Mi m fl) är min äldsta dotter som numera passerat 20-års strecket och gjort mig till världens stoltaste Morfar.

Xvin (även kallad Sonen eftersom jag bara har en av den sorten) är min nyblivne tonåring, det långa håret gör att han ibland blir misstagen för dotter.

Jojo (även kallad Pip, eller den yngsta) är min yngsta dotter med ett galet hästintresse som är större än intresset för pappan till och från =)

Skrik och Panik (kan även kallas Knoll och Tott, den mindre av dom är även Mini-Pip) är Evils döttrar och på heltid ockupanter av ett av rummen i den Sindarinska bostaden.

Vincent (världens finaste lilla unge) är Devlans lilla son och tillika mitt barnbarn.

Katten (heter Morris men kallas allt från Katten till Kissanperkele) är den Norska skogskatten som kom in i livet när Evil gjorde sitt intåg.

Mochino (även kallad Musse eller slangen helt enkelt) är äldsta dotterns majsorm som flyttat hem igen, ja inte dottern då utan ormen, bara för att reta upp och kittla kattens nyfikenhet.

Jack Daniels (även kallad Stumpen) är Sambons nytillskott i familjen. En majsorm som saknar lite av sin svans och som inte alltid riktigt har koll på sin kroppsvolym. En väldigt social rackare dock.

Sindarin (det är i alla fall arbetsnamnet på den) är min lilla Candy cane som nyligen flyttat in i hushållet. Liten och naggande god får man säga.

Alla beskrivna personer finns på riktigt och inverkar på min vardag på ett påtagligt sätt även dom som förekommer i form av pseudonymer.