Vem är jag egentligen?

Ända sen jag första gången registrerade mig på en online community har jag förvånats över människor som låtsas vara någon annan än dom egentligen är. Den blyge blossar ut och utger sig för att vara erövrare osv. Samtidigt har jag berömt mig själv med att inte vara sån själv. Jag har alltid varit 100% jag.

Fast nu måste jag säga att jag funderar lite på det här. Med tiden tror jag att bloggen antingen lockat fram nya sidor hos mig. Ett lite mer irriterat och cyniskt drag har infunnit sig. Eller dom kanske har funnits där hela tiden utan att jag riktigt lagt märke till dom eller varit så framträdande?

Jag saknar lite av den godtrogna naiviteten som fanns tidigare. Nu är jag lite mer skeptisk och på samma gång också "van" vid tragedier så jag förvånas inte längre i samma utsträckning över våld och misär i omgivningen.

Det är kanske inte någon enorm förvandling, men jag har nog dessvärre utvecklats och kanske inte direkt till det bättre. Möjligen är det bara jag som märkt det. Undrar om jag nu kan gå tillbaka ett par steg eller om jag helt enkelt är fucked for life?

3 kommentarer och åsikter:

ZuZiBuZ (Susanne) sa...

Så jag har tjatat hål i huvudet på dig idag... = öppnat munnen å DRICKA VATTEN!! :D

Den där Stormen och hennes paraply.. sa...

Men hallå? Varför utgår du ifrån att du utvecklats till det sämre?? Nya perspektiv, insikter, erfarenheter och smällar gör en cynisk. Tills man bearbetat allt och lagt det bakom sig. Gör man inte det blir man bitter. Men det tror jag inte är någon risk med dig..

Hmm.. Do I Make Any Sense??

Lillan sa...

Det var det där 100 procentiga jag fastnade för den där natten för 7 år sen.
Det är just det jag älskar dig så mycket för vännen.
Du är du i alla lägen och jag är tacksam över att få ha dig som vän.

Snabbt över till annat nu.
Kolla in min lillebrors blogg www.aveny.blogg/jesper
Han skriver kort och roande om allt som händer runt oss, massor av ironi och cynism. (heter det så?)
Tror du gillar den!

puss o kram <3

Arkiv

Kommentatorer

Widget by Blogger Widgets
Världen betraktad ur mina ögon... Ja mycket mer än så behöver man nog inte säga =) Alla stavfel som för övrigt inte blir rättade under resans gång är en del i erbjudandet - take it or leave it.

Aktörer i min värld

Evilcapricorn (även kallad finskan, Eviltant, Evilsambo eller rätt och slätt Evil) är min finska sambo som styr mitt liv med sina järnnypor ;-)

Devlan (även kallad Älskade N, Dotra Mi m fl) är min äldsta dotter som numera passerat 20-års strecket och gjort mig till världens stoltaste Morfar.

Xvin (även kallad Sonen eftersom jag bara har en av den sorten) är min nyblivne tonåring, det långa håret gör att han ibland blir misstagen för dotter.

Jojo (även kallad Pip, eller den yngsta) är min yngsta dotter med ett galet hästintresse som är större än intresset för pappan till och från =)

Skrik och Panik (kan även kallas Knoll och Tott, den mindre av dom är även Mini-Pip) är Evils döttrar och på heltid ockupanter av ett av rummen i den Sindarinska bostaden.

Vincent (världens finaste lilla unge) är Devlans lilla son och tillika mitt barnbarn.

Katten (heter Morris men kallas allt från Katten till Kissanperkele) är den Norska skogskatten som kom in i livet när Evil gjorde sitt intåg.

Mochino (även kallad Musse eller slangen helt enkelt) är äldsta dotterns majsorm som flyttat hem igen, ja inte dottern då utan ormen, bara för att reta upp och kittla kattens nyfikenhet.

Jack Daniels (även kallad Stumpen) är Sambons nytillskott i familjen. En majsorm som saknar lite av sin svans och som inte alltid riktigt har koll på sin kroppsvolym. En väldigt social rackare dock.

Sindarin (det är i alla fall arbetsnamnet på den) är min lilla Candy cane som nyligen flyttat in i hushållet. Liten och naggande god får man säga.

Alla beskrivna personer finns på riktigt och inverkar på min vardag på ett påtagligt sätt även dom som förekommer i form av pseudonymer.